När nya Sjöängen står klar är förmodligen gamla
Folkets hus dagar räknade. FH:s verksamheten ska flytta in i de nya lokalerna.
Kommunen har fått erbjudande att köpa fastigheten Jägaren 2, Folkets hus. Och så blir det väl också. Nu handlar det bara om formalia. Kommunen är villig att betala 630 000
kronor och det är pengar för marken.
Huset anses inte ha något ekonomiskt värde alls. Folkets hus har själva
låtit göra en värdering av fastigheten och den verksamhet som finns i dag. Då kom man fram till ett värde av 1,6
miljoner kronor, men då handlar det nog
mest om själva verksamheten.

Kommunen anser att Folkets husbyggnad är i så dåligt
skick att en upprustning att en ombyggnad skulle bli för kostsam. Enligt
gällande detaljplan är det endast tillåtet med föreningslokaler, så det behövs
en ändring av detaljplanen för att använda tomten till andra ändamål. Kommunen
äger redan i dag granntomten Jägaren 4 (Folktes hus-parkeringen). Strategiskt
är det ett lämpligt köp anser politikerna. Den del av detaljplanen som kommunen
äger i dag, Jägaren 4, innehåller bostäder och handel. Det senare får endast ske i bottenvåningen. Vad som ska hända med Folktes hus-byggnaden är
ännu oklart. Det finns inga beslut. Men det logiska är nog en rivning för att ge
plats för annat.

Går man tillbaka i tiden låg det hus utmed Lilla
Bergsgatan med affärer. Husen var dåligt underhållna och revs. Då kom den tomma
ytan att användas till parkering som i dag. Kanske det nu blir en återgång till
gamla med hus utmed gatan. Det såg betydligt
trevligare ut än i dag. Någon undrar kanske var bilarna ska parkeras. Det blir
något att lösa för de som är insatta i ärendet. Och det finns ju cyklar.

Kommunen tänker finansiera köpet av Folkets hus
genom kommunchefens anslag för strategiska fastighetsförvärv. Ärendet kommer inta att gå till fullmäktige. Beslut om köp
tas i kommunstyrelsen.

Stora Bergsgatan i början på 70-talet. Husen till vänster revs och i dag används tomten till parkering. Men det finns byggrätt på tomten som kan komma att användas.
Bild från Leif Linus arkiv

Biograflokalen byggdes en gång i tiden av Fabriks
och Hantverksförening . Det blev
Askersunds stora nöjeslokal. Det var där det hände grejer. Och så fortsatte det
långt in på 60-talet. Lokalen invigdes den 13 oktober 1907.Biograflokalen var
från början var tänkt som en teaterlokal som skulle rymma 400 personer. En
mycket djärv satsning i början på 1900-talet. Men det blev inte så.
Ventilationen räckte helt enkelt till.
Antalet platser fick reduceras. Dåvarande kyrkoherden Södersteén , höll
invigningstalet som var något i hästväg
vad beträffar längden. Det handlade om 23 tätskrivna foliosidor.

Tidigt 1900-tal från Folkets hus

När lokalen var invigd blev det fart på stadens nöjeslivet. Föreningslivet i
Askersund använde ”hantverkarn” – som var lokalens namn i folkmun-flitigt för
sina fester och arrangemang. Alla fanns där. IFK, hantverkarna själva, logen
och många fler.

Första världskriget satte djupa spår i föreningens
ekonomi och verksamhet. Istället för att köpa en filmapparat höjdes röster om
att fastigheten skulle säljas. Men efter kriget tog nöjeslivet ny fart i
Askersund. Redan 1919 inköptes en projektor. Biorörelsen drevs i föreningens regi
under namnet A.H.F Bio. Maskinisten hade
ett arvode på på fem kronor per föreställning. Men då ska man komma ihåg att biljettpriserna
låg på drygt en krona. Biografrörelsen gick bra vid den här tiden. År 1924
gjordes en om-och tillbyggnad.

År 1931 gjorde ljudfilmen sitt intåg i Askersund.
Men satsningen gjordes med viss tvekan. Det fanns stor osäkerhet om föreningen
kunde få ljudfilmer i den utsträckningen man önskade. Men det blev en fortsättning.
Biografmaskinist under många år var Bertil Bubban Johansson. Och som sträng
vaktmästare fungerade Herbert Fallgren, medan hustrun Irma sålde biljetter

Nöjesarrangörerna använde ”hantverkarna” flitigt
under 40-0ch 50 talen. Teaterföreställningar avlöste varandra. Många av de
stora skådespelarna gästade Askersund som Åke Söderblom, Birger Malmsten,
Gustav Löövås, för att nu nämna några. Föreningslivet använde också lokalen
flitigt för sina avslutningar. IFK:s luciasoarér lockade alltid fulla hus.
Många föreläsningar var också förlagda till huset. Konsumstämmorna hölls i
biografloklaerna. På 60-talet yrde nacksvingen på scenen. Brottarna hade då
hyrt in sig för sina tävlingar. Arrangörerna för tradjazzfestivalen brukar
också förlägga en del konserter till Folkets hus. Musikanterna brukar tala
lyriskt om akustiken

År 1970 tog
biografföreståndare Magnus Bromander över verksamheten på arrende. Han hade
varit maskinist sedan 1958. Den gamla AHF Bio blev då Vätter-Bio. Under 16 år
drev sedan Bromander med hjälp av hustru Britt verksamheten.

Gamla ”hantverkaren” förvandlades senare till
Folkets hus, även om det hade varit det hela tiden. Det mesta är sig likt.
Brottarna har visserligen försvunnit, men ersatts av politikerna i fullmäktige.
Och det kan bli hårda tag även bland de folkvalda även om man undviker
nacksving.

Text och bilder finns också på Word Press:ovedanielsson.se

.