Ibland kan vänliga tankar och behjärtansvärda
satsningar missuppfattas totalt. Som journalist fick jag uppleva det flera
gånger. Människor som jobbat och slitit för goda saker fick bara skit både i
insändare och privat. Helt orättvist. I dag finns mycket av sådant på Facebook.
Nättroll. Det är bra att många deltar i debatten, men det får vara lite hyfs
över det hela. Ibland ser jag att det spårat ur helt och det är svårt att
försvara sig emot. Tråkigt kan jag tycka.
Bara ett exempel på missvisat kritik. Vid ett
tillfälle som journalist skulle församlingen i Askersund göra något extra i
servicehuset Linden för att få in mycket pengar till Lutherhjälpen. Kan säga på
en gång att satsningen lyckades mycket bra. Det kom in över 7 000 kronor.
Arrangörerna tog kontakt med mej för ett reportage med några bilder. Och jag
ställde upp. Stämningen var mycket god med fika, sång och som avslutning cancan
där dansarna hade satt fast en skylt med Lutherhjälpen i baken. Skylten syntes
i slutet på den riviga dansen i några sekunder. Och jag tog bilder. Minns att
ett gäng äldre män vid fikabordet tyckte det var mycket trevligt. De önskade
att det skulle ordnas mera cancan på servicehuset. Kanske en gång i
veckan. Alla vara nöjd med insamlingen
och själv fick jag en blomma av arrangörerna för ett trevligt reportage.
Ett gäng som trivdes med uppträdandet på servicehuset Linden
Min egen tidning slog inte upp reportaget särskilt
stort, men det hela väckte ändå ett mycket stort intresse i kvällspressen.
Tidningarna jagade bilderna . Cancan med Lutherhjälpsskylten slogs upp på en
helsida. Aftonposten i Norge ringde och beställde bilder. Och så där höll det
på. Varken jag eller arrangörerna tyckte det var så märkvärdigt med lite cancan
i ett behjärtansvärt syfte.
Efter några dagar börjar insändare dugg tätt. Det
var fult och fel med cancan i samband med en insamling till Lutherhjälpen
tyckte en rad moralister i insändarspalterna. Att det kom in 7 000 kronor
brydde sig ingen om. Jag tyckte synd om dansarna som hade lagt ner ett stort
jobb på att få det trevligt. Till slut fick tidningen sätta streck i
insändardebatten
Brukar själv lägga ut lite bilder på en Facebooksida
som handlar om Askersund. En sida med bara vänliga människor. Tycker jag. För
en tid sedan fick jag ett unikt gammalt fotoalbum från i början av 1900-talet i
min hand. Ägare till albumet hade varit telegrafkommissarie Hanna Ljungqvist.
En känd kvinna i Askersund.
Askersundsbilderna från albumet som jag lagt ut har folk gillat. Så heter det
på Faceboookspråk. Gilla.
——————————–
Tre bra saker.
Gröna fingrar. Räknar med potatis till midsommar.
Har satt sex potatisar i två hinkar som redan börjat komma upp. Går det bra får
jag ihop till ett riktigt kok. Kanske 12 potatisar.
Krönika. Bra med klarläggande. Läsare som har
helgprenumeration har varit på mej varför krönikan skiftar dagar. Ansvariga
varierar placeringen söndag eller måndag på grund av utrymmesskäl. Kan inte
påverka det.
Utegym. Askersundarna har fått ett utegym vid
Solberga IP. Det är bara att köra igång.
