Bloggen har också gått i papperstidningen måndag. Men som jag brukar skriva så har inte alla papperstidningen så därför får den också gå här. Med bild.
—————————-
För någon vecka sedan köpte jag nya joggingskor hos
Erik i stadens sportaffär. Inget märkligt och inget att skriva om tycker säkert
många, men för mej var det stort som sprungit med tunna billiga tygskor från
postorderföretag Ellos länge. Anledningen till storsatsningen på skor med Eriks
hjälp och under överseende av vännen Åke, var att mina knän inte mådde bra. Gamla
idrottsskador hade börjat ge sig till känna under mina övningar runt Gårdsjön.
Erik har många skor att välja på.
Det behövs moraliskt stöd för att köpa träningsskor. Som Åke. Det finns en del att välja på om man
säger så. Ett bevis på att jag aldrig varit noga med löparutrustningen är att
jag en gång efter halva löparvarvet upptäckte att jag sprang i mina bruna
promenadskor med lädersula. Hade bytt om men missat skorna. Blev lite orolig
för vad folk skulle säga om de fick syn på mej. Men jag skaffade mej snabbt en
plan. Skulle säga att jag fått den här nya typen av löparskor i present av
familjen när jag fyllt år. De hade samlat pengar och varit inne till JULA i
Örebro köpt skorna. En nyhet. Men jag behövde aldrig använda ljuget.
Brukar springa i min ensamhet runt sjön. Träffar
aldrig på någon som börjar prata om ålderskris. Bara kor som står tyst och
tittar med sina stora fina ögon. Någon gång kanske de råmar men det beror inte
på min ålder. Tror istället att de vill ha foder.
Min joggingbana började för ett antal år sedan efter
jag slutat som aktiv fotbollsspelare. Och jag höll på ganska länge med
fotbollen. Var lite trött på träning på att alltid passa träningar och matcher.
Efter en tid märkte jag dock att det var svårt att få på sig byxorna. Och
övriga familjen joggade och stod i, med deltagande i olika lopp som Tjejmilen
och lite annat. Det var bara att köra igång.
När jag ändå är inne på dåliga knän, kan jag berätta
om en träff med fotbollsstjärnan från Hallsberg, Björn Nordqvist. Skulle göra en
intervju med honom. Vi träffades på en parkbänk utanför järnvägsstationen i
Hallsberg. Båda hade vi ont i våra knän, men vi måste ändå ha med lite
bolljonglering på bilden. Vi åkte ner till idrottsplatsen i Hallsberg och
frågade en person där om fick låna en fotboll. Han undrade med all rätta vad
två halvskadade lite äldre män skulle med en fotboll till. Men vi fick låna
boll och jag fick mina bilder.
Häromdagen när jag sprang ut på min runda mötte jag
en dam som jag känner. Hennes kommentar var: Springer du och Gud så jobbigt!
Och visst kan det vara jobbigt om man springer för
fort. Men det gör inte jag.
