En ny värld har öppnat sig för Anders Eklund, 52, i
Dalby med den nya moderna datatekniken. Anders lider av grav dyslexi. Han får
inte till läsningen, men sedan några år tillbaka använder han ett talsyntesprogram
kopplad till datorn. Det är en teknik som omvandlar text till tal. Han pekar
bara på den text han vill höra med datapilen. Sedan börjar uppläsningen. Allt
fungerar utmärkt.
Vi träffas på
hans arbetsplats, sportbaren i Askersund, för att prata och för att visa mej
datatekniken som han använder. Känner vännen Anders sedan hans skoltid i
Askersund.
Anders stora intresse har alltid varit historia och
böcker. Men hans svåra handikapp har gjort det svårt att klara av sina
intressen själv. Han har visserligen lånat talböcker, men med datatekniken kan
Anders på egen hand logga in på datorn och ladda hem böcker, läsa dagstidningen
och andra intressanta artiklar. En stor befrielse tycker han. Valet är hans.
-Närmast tänker jag läsa Ernest Hemingways ”Den
gamle och havet”, upplyser Anders.
När det gäller böcker är Anders allätare. Som barn
läste pappa vuxenböcker för honom. Texter som han minns än i dag. Som
dyslektiker utvecklas andra sinnen. Som Anders minne.
-Tänk om jag haft den här tekniken när jag gick i skolan och kunnat ta del av
undervisningen på ett annat sätt. Då hade jag haft ett annat jobb än vad jag har
i dag genom en arbetsmarknadsåtgärd. Jag hade mina drömmar. Inget fel på
stället, jag trivs bra med att göra lite av varje, men jag hade nog tänkt göra
lite annat när jag var yngre. Men mitt handikapp satt stopp för det när jag
gick i skolan. Det var bara att acceptera då. Jag hade en assistent som läste
högt för mej i skolan. Det blir inte detsamma som att läsa själv som i dag,
berättar Anders.
-När jag tog körkort vid 19 års ålder fick jag
teoriboken uppläst för mej. Eftersom jag har bra minne var det inga problem vid
de muntliga teoriförhören .
-Folk kanske tror att vi dyslektiker inte är lika smarta som andra, men som du hör är
jag inte annorlunda än andra. Problemet är att jag inte får till läsningen, men
med datatekniken kan jag läsa allt. Helt underbart. Och jag kan till och med välja
på om en kvinna eller man ska läsa upp texten. Vill jag ha det på engelska går
det också bra. Och jag har köpt programmet till datorn själv, förklarar Anders.
Efter skolan bröt Anders upp från hembygden. Han
ville komma till ställen där ingen kände honom och lämna det gamla. Det blev bland
annat folkhögskola i Göteborg, med program som var anpassad för Anders behov.
-Orten där jag bott har aldrig haft någon stor betydelse för mej. När jag låst lägenhetsdörren
kunde jag blunda och tänka mej att det vara New York, eller någon annans stans
i världen. Jag har varit ute och rest lite och det har betytt mycket för mej.
Men nu är jag hemma i Dalby igen och där trivs jag med sambon Maria, upplyser
Anders, nöjt.
-Klart jag varit deppad ibland för mitt handikapp,
men alla människor är väl lite deppade
ibland. I grunden är jag en glad och positiv människa som inte gräver ner allt
för djupt i tråkigheter. Ibland har jag blivit retad för mitt handikapp, men
jag har inte tagit det så hårt. Åtminstone inte som vuxen. Jag vet vem jag är
och det brukar jag förklara. Ingen behöver påpeka det.
– Jag vill gärna besöka museer när vi är ute reser,
men problemet för mej är att jag inte
kan läsa informationen. Men det finns ett lysande undantag i Trollhättan och
SAAB- museet. Där få man en informationstelefon att ta med runt som berättar om
föremålen. Så skulle det vara på alla andra liknande ställen, tycker Anders.
Förhoppningen som Anders har, är att så många som
möjligt i hans situation tar till sig tekniken som han använder. Själv fick han
tips om vad som fanns från en person inom utbildningen.
-Jag tror att man kan få bidrag till tekniken genom
Arbetsförmedlingen. Är inte säker? Men det var inte aktuellt för mej. Jag ville
ha ett eget program och en egen dator, tillägger han.
För den som är intresserad av hjälpmedlet som Anders
använder, går det säkert att höra av sig
till honom. Han berättar nog gärna om
hur tekniken fungerar som förändrat hans liv.
Bakgrunden till det här reportaget är att Anders
ofta kom till mej och berättade att han läst vad jag skrivit på bloggar, i
tidningar och på Facebook. Han hade också ofta sagt att han inte kunde läsa.
Jag fick inte ihop det, men har nu fått svaret. Teknik kan vara underbar
ibland.
Ove Danielsson
