Diskussioner om vargens vara
eller inte pågår ständigt. Själv är jag helt novis på området. Det närmaste jag
kommit en varg är på Skansen i Stockholm och sagan om Rödluvan. Vapen och jakt har
aldrig riktigt varit min grej. Däremot vill jag berätta om när den senaste
vargen sköts i Askersundstrakten.
Året när den senaste vargen
sköts i Askersundstrakten var 1854 och
det skedde i Stora Forsa. Johan Danielsson i Stora Forsa berättade det en gång.
Nej han är inte släkt med mej.
Johns pappa hade berättat om händelsen.
Pappan och broder var ute och jagade på nyårsafton 1854. Vargen tog då två
hundar för Danielssons. Dagen därpå, på
nyårsdagen, blev det vargskall. Befolkningen samlades med trummor och andra
instrument för att föra oväsen. Sedan drev de vargarna mot ett nät. Det var två
vargar, den ena kom igenom nätet och klarade sig. Den sköts senare långt norr
ut. Den andra vargen lyckades Forsaborna avliva. Det var den senaste som sköts
i trakten, berättade Johan.
Syskonen Agda och Johan bodde
i en stuga alldeles vid handeln i Stora Forsa, strax intill åkanten med utsikt
över Vättern. Förutom den om vargen hade Johan många andra minnen. Han berättade
om den hatade masugnen i trakten, där varje hemmansägare fick arbeta med sin
dräng minst en vecka per år utan betalning. Ugnen ägdes av byallmänningen.
Malmen kom från Småland, men smålänningarna skickade alltid den sämsta malmen till
Stora Forsa. Veden fick bönderna bidra med själva och det gick åt mycket ved.
Nästan allt som bönderna han med att hugga. Den färdiga malmen fraktades sedan
till Bona. 1834 lades ugnen ned, till allas glädje. Det är inte varje dag folk
gläds åt industrinedläggelse.
På lördagskvällarna roade
Johan sig bort i backen, med en livs levande
fiolspelare i sällskap. Och han spelade ”hjärtans vackert” upplyste
Johan. Ibland gick Johan och andra ungdomar till Medevi brunn för att titta när
herrskapen dansade. Men det var en bit att gå dit, drygt en halvmil. Cyklar
saknades på den tiden.
Stugan som Johan och Agda
bodde i hade han byggt tillsammans med en dräng. Johan var mycket nöjd med att
ha byggt stugan helt själv, bara med lite hjälp. Till och med fönsterkarmarna
var ett hemmabygge.
Johan berättade vidare hur
hans far hade kört en man som fått ett bockben i halsen till lasarettet i
Örebro med häst. Fem timmar tog färden
och det var en verklig prestation på den tiden. Och det kan man förstå, det rör
sig ändå om sju mil. Fram till 1895 användes oxar på gården. Det gick lite
trögare, men Johan hade kommit på ett knep för att få lite fart på oxarna. Han
sjöng en stump för dem och då gick det mycket lättare. Med musik går allt
lättare, till och med för oxar.
