Böcker om människor
inom det egna yrket har
alltid intresserat mej. Hur tänker
folk, hur blev det så och varför
gjorde de inte på ett annat sätt? Vilka förklaringar finns till olika
agerande? Är för övrigt roade av biografier i stort. Både av de som skrivit
egna och som andra skrivit. Säkert är
det en störning efter 30 år som
journalist. Intresset för människor måste alltid finnas i det yrket. Annars är
det kört.
Har i dagarna läst Lars
Ragnar Forssbergs nya bok om radio-och
TV-legenden Lennart Hyland. När jag
läser boken dyker gamle vännen
Lars-Gunnar Björklund upp i några kapitel. Därför handlar den här
bloggen just om Lars-Gunnar om någon undrar. Hyland kände jag
inte, men det är intressant att läsa om en sådan mediastorhet. Lars-Gunnar stod
Hyland mycket nära och blev nästan lika stor. Han tillhörde
gänget som kallades ”Hylands pojkar”. Det finns ett kapitel som handlar
just om det. De var handplockade av
Hyland. Skriver man om Hyland går det
inte att komma förbi Lars-Gunnar. Den senare skrev
en bok med namnet ”Minnesluckor-livstycken och klacksparkar”. I den
boken fanns det en del om Hyland. Så förknippade var de med varandra.
OBS! MER TEXT OCH BILDER FINNS PÅ NA.SE UNDER ASKERSUNDSBLOGGEN.FORTSÄTT GÄRNA DIT
