Genom åren har det
funnits många förslag om hur man ska kunna locka turister till
Askersund. Och det har funnits samma
ambitioner i landets övriga kommuner, så
konkurrensen är tuff om turisterna och deras pengar. Det mest
radikala förslaget kom professor Olle Holmberg med i mitten på 50-talet. Han tyckte att man skulle
göra Askersund till ett 50-talsmuseum. Man skulle helt enkelt konservera
livsstilen och göra staden till ett enda stort
friluftsmuseum över denna
livsstil.
Herman på gång med sin häst genom stan på 50-talet
Man skulle inte sy kläder efter andra moder än just
50-talet, inte bygga hus i nya stilarter, aldrig gå med andra böcker i fickorna
eller handväskorna än den svenska 1950-talspoesin, inte ändra stavning, grammatik,
gudstro och sätt att kamma håret. Anledningen till professor Holmbergs förslag var en resa till Holland
där han besökt den pittoreska staden
Volendam. Där gick invånarna till vardags klädda i sina folkdräkter. Volendam
lockade i mitten på 50-talet,
600 000 tusen turister.
Askersunds skulle locka lika många
utan att behöva göra ett skvatt menade
Holmberg. Det enda de behövde
göra var att skaffa sig ett nytt hotell och rymliga kassakistor.
De första 10 åren skulle inte satsningen ge något resultat siade professorn. Men redan på det elfte
året skulle utan tvekan
bilister mellan Malmö och Stockholm, lyfta foten från gaspedalen när han
kom strax norr om Gränna och säga till sin hustru:”Om vi skulle ta omvägen över
Askersund och se hur folk var klädda för elva år sedan!
”Javisst”, skulle hustrun
svara”.
Året därpå skulle tio män få liknande tankar, och efter hundra år skulle 200.000 få den. Efter fem
hundra år skulle man resa från Australien för att få se Askersund
och hela världen skulle söka sig dit. Askersundsborna skulle inte behöva göra
något. De skulle endast vara som de var
på 1950-talet.
Den märkvärdiga med Volendam var just att folk gick klädda i sina gamla folkdräkter . Särskilt kvinnorna blev
gynnsamt presenterade i dräkten. Det var mycket tyg i Volendamdräkten både uppe
och nere . De unga männen i staden var dock inte helt nöjda enligt uppgift. De
visste inte ”riktigt” vilken kvinna de friade till. För mycket tyg. Men dräkten
var vacker och de övriga problemen fick
de klara av efter bästa förmåga när de
väl kom så långt.
I Askersund väckte inte Holmbergs förslag några heta känslor. Snarare tvärtom.
Askersundarna tyckte det skull bli knepigt om Askersundsynglingarna fram till
domedagen skulle läsa 50-talspoeter och neka flickorna i Askersund att få gå
till stationskiosken på kvällen och köpa Damernas Värld. Man ansåg det var grymt. Och mot naturen.
Nej, askersundarna ville inte leva kvar i 50-talet. Följde Askersund
professorns råd så trodde någon att damklädesfabrikörer skulle sända sina bästa modetecknare till stan en mörk februarinatt för att anlägga en
mordbrand. Och så ville man inte ha det…
Även om inte Askersund
följde som professor Holmberg tankar,
finns det ändå många fina bilder från 50-talet som visar hur det kunnat sett
ut i dag om staden blivit ett friluftsmuseum. Och jag vet heller inte hur allvarligt professorn var i sitt förslag
om Askersund. Men en udda idé var det och helt klart skulle stadsplanerna och
politikerna haft det bekvämt och bra.
Helt fria från överklaganden. Allt
skulle vara som det alltid varit.
Leif Linus Larsson har hjälpt
till med en del bilder. Olle Holmberg 1893-1974 var litteraturhistoriker,
professor i Lund. Han var också verksam
som kritiker i Dagens Nyheter och utgav essäer och aforismer.
Pelle Landin snyggar upp gatorna.
Bild: Kjell Johansson
Ove Danielsson
