IFK-are på samma plats 1925.
Serveringen på Borgmästareholmen lever vidare. Jag vet för jag har själv varit där och fikat. Och det var både gott och trevligt. Det har inte varit helt lätt att driva serveringen därute med förtjänst. Så har det varit så länge jag minns. Men många har försökt. Och det är tur det. Annars hade det varit dött på holmen. Det bör finnas en servering på holmen för badgäster, turister, och besökare som jag. Den här säsongen är det kommunens servicecentral son driver verksamheten och det tror jag är bra. Verksamheten är helt väderberoende och med tanke på det är det modigt att privatpersoner att våga satsa där ute. Med personal från servicecentralen blir det inte lika sårbart ekonomiskt.
Borgmästareholmen kommer aldrig att bli Askersunds svar på populära Fjäderholmarna i Stockholms skärgård om någon skulle tänka så. Där finns både restauranger, serveringar och utställningshallar. Men det publikunderlaget finns inte i Askersund. Borgmästareholmen i det lilla duger gott tycker jag. Det är en vacker plats. Nu kallas den också ”Barnens egen ö”. Vid brofästet från Strandparken finns sedan ett antal år tillbaka en grind med vissa öppettider. Mitt förslag är att plocka bort den stora fula grinden, så blir det betydligt trevligare. En grind stänger inte ute de som vill sabba. Tycker bara det ser dumt ut.
Borgmästareholmen med sitt bad har blivit ett trevligt utflyktsmål. Paviljongen från snickare C.F Carlssons tid är användbar och pryder sin plats. Carlsson fick tillstånd att bygga paviljongen 1862. För sin insats fick han också rättigheter att driva en restaurang vissa tider. Plockar man bort trädäcket utanför paviljongen mot norrsidan blir det som förr. Och lite vackrare än nu. Trädäcket är senare tiders påfund för att få fram ett diskotekgolv. I dag står också den stora grusplanen åt södersidan tom. Det var ju där utemöblerna till serveringen fanns förr. Vad jag förstod skulle det komma träbänkar dit. När jag ändå är igång och gnäller lite så passar inte de fula platsmöblerna helt in i bilden. Men säkert jobbar ansvariga med allt det där. Borgmästareholmen är ändå en liten oas. En plats att vara rädd om. Och göra vacker.
År 1865 fanns det krav på att Carlsson måste få sprit-och ölrättigheter på holmen för att kunna överleva. Känner igen det där från senare år. Vet inte hur det gick i spritärendet. Året efter försattes Carlsson i konkurs. Snickarmästare Carlsson gick under smeknamnet ”Kärleken”. Orsaken till det var hans svaghet för det täcka könet. Skarpskyttekåren hade sina övningar ute på holmen, där också IFK Askersunds första idrottsplats fanns. Föreningen fortsatte sedan de lämnat holmen med sin populära sommarfest. På den tiden var det båttransporter som gällde.
Idrottsföreningarna Åsbro GoIF och Askersunds skridskoklubb gjorde ett tappert försök att rycka upp verksamheten på holmen. Och då hade det ändå byggts en efterlängtad bro. Föreningarna byggde själva en dansbana med tak. Det fans också en minigolfbana. Men det hjälpte inte. Det var svårt att locka ut folk till danserna, trots topporkestrar. Efter det har privatpersoner kämpat hårt för att driva serveringen på holmen.
Hur som helst-serveringen på Borgmästareholmen är öppen. Och det är väl det viktigaste. Med hjälp av duktig personal från servicecentralen går den säkert att utveckla. Det är bara att titta på äldre bilder när det gäller själva miljön. Kommunen skulle göra som paret Gylling gjorde med Sagers stuga i Strandparken. De har satt upp en bildtavla med text som informerar om stugans historia. Massor av folk stannar och läser och vill tita in stadens äldsta hus. När det gäller holmen finns det många bilder som kan informera om vad som hänt där ute. Det kanske väcker lite nyfikenhet. En tavla på land och en ute på holmen skulle inte vara helt fel.
Leif Linus Larsson har bidraget med en del bilder.
Trädäcket utanför paviljongen har kommit till på senare år.
PS! Kommentera gärna . Det skulle vara trevligt
