ons, juni 08, 2011 – Oves Blogg

Juni 2011

Askersundsverken var förr en av Askersunds största arbetsplatser. Halva Askersunds befolkning var på ett och annat sätt berörda av verksamheten vid gamla AVA. Verkens eldningspannor fanns i var och varannan villa. Sedan en tid tillbaka är Askersunds kommun ägare till verkstadstomten, sedan familjen Franzén tyckt sig ha gjort sitt.

Den 13 juni på kvällen ordnar Föreningen Gamla Askersund en rundvandring i de gamla verkstadslokalerna. Ett antal för detta anställda kommer att finnas på plats för att visa och berätta om arbetet på gamla AVA. Redan 1904 startade ingenjör Wilhelm Lindberg från Lindesberg en mekanisk verkstad med gjuteri i Askersund. 1932 köptes gjuteriet av Lidköpings Värmeledningsindustri AB, Järpås. Det var ett mycket kapitalstarkt företag och då kom också familjen Franzén in i bilden. Fabriken byggdes om för tillverkning av värmepannor och plåtfat. Det var J-A Franzén som ansvarade för verksamheten vid gamla Askersundsverken fram till försäljningen i början på året.

Läser man gamla tidningsklipp finns det mycket om Askersundsverken. 1952 gjorde familjen Franzén en storsatsning. ”Specialindustri av nationalekonomisk natur”, löd rubrikerna. Vid AVA startade då en ny avdelning för tillverkning och återvinning av smörjetoljefat. Den tidigare plåtfatsavdelningen byggdes ut. Enligt referaten var AVA unika på området i Skandinavien. En välrustad specialindustri inom landet var mycket viktig på den tiden. Bedömare menade att kombinationen tillverkning av nya fat och reparationer av gamla fat var av stor nationalekonomisk natur.

Maskinparken importerades från USA. Transporterna av de stora maskiner vållade en del huvudbry. Det fanns bland annat en maskinpjäs uppställd i Lerbäck i väntan på bättre väglag till Askersund. Den smalspåriga järnvägen mellan Lerbäck och Askersund klarade inte av vikter av den klass som behövdes för transporter till Askersund. John Franzén räknade med att bredspår skulle byggas till Askersund. Vid bygget 1952 uppfördes en ny vagnhall som skulle rymma två av SJ:s största godsvagnar, eller fyra smalspårsvagnar. Med ett bredspår skull lossning och lastning rationaliseras. Nu blev det inget bredspår. Några år senare lades järnvägen ner. Det ledde till att Franzéns satsade på rekordstor långtradare för smörjeoljefaten

I en intervju berättade direktör John Franzén (pappa till J-A) att företaget inte hade byggt någon sedan 1934, bortsett från en del mindre lokala förändringar. AVA planerade vissa nyanställningar, men det fanns problem. Det saknades bostäder i Askersund för jobbarna. Så var det på den tiden.