Åsbro station
Kampen om ett järnvägsspår till Askersund har varit hård genom åren. Nu handlar kampen om ett tågstopp i Åsbro. Bilden är från stationen i Askersund på 50-talet.
Heder åt Åsbroborna som kämpar på för ett tågstopp vid Åsbro station. I 40 år har tåget passerat stationen i Åsbro utan att stanna till för att ta upp passagerare. Den 22 maj 1971 var sista gången en betalande passagerare fick kliva på tåget. Ett argument för att inte ta upp resenärer är att det skulle ta för lång tid. Men redan i dag stannar tåget i två minuter , innan det mötande tåget kommer. Det borde man utnyttja så att folks ska hinna kliva av och på menar Åsbroborna, som för några dagar sedan också aktivt protesterade för ett stopp vid stationen. Och proteserna kommer att fortsätta. Det är ett löfte.
En liten återblick visar att det många gånger varit besvärligt att få till järnvägstrafik till Askersunds kommun. En historia som ofta berättas är att de styrande i Askersund sade nej till järnväg en gång i tiden. Anledningen var att de skulle få sin nattsömn förstörd. En rolig historia som inte är sann. I mitten på 1800-talet fanns en järnvägskommitté som arbetade hårt med att få en järnvägslinje till Askersund. Ordföranden Nils Eriksson lämnade förslag på ett järnvägsbygge mellan Örebro och Askersund, med fortsättning till Karlsborgs fästning. Men riksdagen beviljade endast anslag som räckte för sträckan Örebro-Hallsberg.. Senare drogs järnvägen vidare till Mjölby.
Vidare försökte Askersund få kontakt med stambanan via Vretstorp och tecknade också 150 000 kronor i projektpengar. Det hela föll sedan på att Kungl.Majt, inte beviljade något lån. I slutet på 1870-talet byggdes den smalspåriga banan mellan Skyllberg och Lerbäck. År 1884 blev sträckan Askersund –Skyllberg färdig. Vid nedläggningen av den smalspåriga järnvägen mellan Askersund –Lerbäck i mitten på 50-talet var kritiken hård. Ägarna till Askersundsverken övervägde starkt att flytta hela anläggningen till annan ort med anledning av beslutet. Lastbilar och traktorer var bara en tillfällig lösning menade ägarna till AVA. Omlastningen vid Lerbäck hade fungerat bra för deras del. AVA hade vid den här tiden satsat på en ny anläggning för tillverkning av smörjoljefat, samt en avdelning för renovering av gamla. Trafikchefen vid Skyllbergs Bruk major Sandgren menade att mängden gods inte stod i proportion till kostnaderna för att bygga ett normalspår. Landsvägstrafiken var betydligt billigare.
John Franzén kämpade för att behålla järnvägen mellan Askersund och Lerbäck.
Lerbäcks station när det begav sig
Skyllbergs Bruk hade flera gånger erbjudit både Askersund stad och SJ att ta över järnvägen, men ingen hade velat ha den. Och då blev det som det blev.
Linus Larsson har hjälpt till med bilder.
PS! Kommentera gärna
