Polismännen Erik Lindmark och Verner Karlsson undersöker vedhögen i Svinnersta.
Flera TV-program handlar numera om olösta kriminalfall. Ibland får programmen in tips så fallen kan lösas, men många blir olösta. Själv minns jag ett lite udda fall från Svinnersta i mitten på 50-talet, som vad jag vet fortfarande är olöst. Förmodligen också lagt till handlingarna.
Hemma hos ett äldre lantbrukarpar i Svinnersta exploderade vedspisen. Det var nära att sprängskotten som fläkte upp familjens spis kostat kvinna i huset livet. Men hon klarade sig undan med svåra ansiktsskador. Av attentatet blev hon också blind på ett öga. Mycket tragiskt. Explosionen inträffade när frun i huset lade in ved i spisen för att koka kaffe. Någon hade laddat några vedklabbar med sprängämnen. Några detonerade , men det fanns ytterligare tändhattar som inte detonerade, så explosionen kunde ha blivit mycket värre.
Järnspisen exploderade när hustrun i huset skulle koka kaffe
Från polishåll visste man inte från början inte hur man skulle beteckna Svinnerstahändelsen. Var det ett mordförsök eller bara ett dumt tilltag? Ja det var frågan? Efter sprängningen började det brinna i en kudde och i en soffa. Branden släcktes av en städhjälp som paret hade anlitat. En sak var dock klar, tändhattar och sprängämnen hade apterats i vedklabbarna. Maken hade burit in veden på morgonen eftersom han visste att det skulle komma en släkting och baka under dagen. Frukosten lagdes i spisen utan att något hände. Elden fick slockna och det var när frun i huset tände på senare för att koka kaffe som explosionen inträffade.
Landsfiskal Hugo Haag i samtal med den drabbade husägaren
Polisen lade ner ett mycket omfattande arbete med att höra olika personer. Uppgifter som kunde lösa det så kallade ”spisattentatet”. Dock utan resultat. Kriminaltekniska anstalten fick ta hand om vedklabbar, tändhattar och övriga fynd för analys. Men det ledde heller inte till någon lösning.
Bara ett lite exempel på svårlöst fall, men det är säkert bra att det finns program som kan lösa kriminalfall och hjälpa människor som drabbats.
Ber också om ursäkt för den dåliga bildkvaliteten , men gamla tidningsbilder blir inte bättre.
PS! Kommentera gärna.
Enligt min far Erik så var det Anton Strömkvist från Snavlunda elektriska förening som när han arbetade med linjen, och transformatorn som finns på gården, borrade in tändhattar i träden i skogen. Men det verkar nog lika troligt att han var inne i vedbon och borrade in tändhattarna i vedklabbarna. Det här var troligen ett inslag av den tidens skämtlynne.
Enligt min far Erik så var det Anton Strömkvist från Snavlunda elektriska förening som när han arbetade med linjen, och transformatorn som finns på gården, borrade in tändhattar i träden i skogen. Men det verkar nog lika troligt att han var inne i vedbon och borrade in tändhattarna i vedklabbarna. Det här var troligen ett inslag av den tidens skämtlynne.
Enligt min far Erik så var det Anton Strömkvist från Snavlunda elektriska förening som när han arbetade med linjen, och transformatorn som finns på gården, borrade in tändhattar i träden i skogen. Men det verkar nog lika troligt att han var inne i vedbon och borrade in tändhattarna i vedklabbarna. Det här var troligen ett inslag av den tidens skämtlynne.
Enligt min far Erik så var det Anton Strömkvist från Snavlunda elektriska förening som när han arbetade med linjen, och transformatorn som finns på gården, borrade in tändhattar i träden i skogen. Men det verkar nog lika troligt att han var inne i vedbon och borrade in tändhattarna i vedklabbarna. Det här var troligen ett inslag av den tidens skämtlynne.
Spännvidden är stor i bloggarna – från Askersundsverken till vedspis i Svinnersta! Allt kan ge upphov till rykten, så även här. Jag minns tydligt hur ryktet spreds efter smällen att någon sade att någon hört någon, som visste mer, fråga -före eller efter smällen: ”Har det smulle än?”. Folkhumor och rykten är oslagbara och fastnar tydligen i minnet. Tack för påminnelsen!