Den här skatan blev allt för modig. Katten gav ingen pardon när fågeln inte visade respekt.

Djur är inte ett dugg bättre än människor, när det gäller misstankar mot de som inte följer mönstret, eller råkar ha en färg som inte stämmer in på gängse mönster. Har på nära håll i dagarna kunnat konstatera även djurens sorgliga beteende. Allas lika värde finns inte inom djurens värd lika lite som hos en del av oss människor. I det här fallet gäller det en skatunge.

För någon vecka sedan när vi satt och njöt av frukosten och läste morgontidningen stördes vi av ett oljud från taket. På söndagarna har jag två tidningar och då brukar det ta lite längre tid. Det började helt plötsligt skramla på taket. Åtminstone lät det så. Trodde först det var katten som var på jakt efter fåglar. Hon brukar vara det när maten inte duger. Efter en närmare kontroll visade det sig att det var helt öde på plåttaket. Men krafsandet fortsatte. Ganska irriterande när man ska njuta av en skön morgonstund vid frukostbordet.

Efter en stund förstod vi att ljudet måste komma från den öppna spisen. Och mycket riktigt en skatunge hade drattat ner i skorstensröret trots att det finns ett lite täckand tak. Ungen satt vid spjället långt ner i röret och gav sig den på att ta sig ut samma väg som den kommit ner. En helt omöjlig uppgift. Till slut ramlade skatungen ner i själva eldstaden bakom luckorna. Men då hade vi vridit många gånger på spjället. Utan att tänka mej för öppnade jag luckorna och ut kom skatungen helt svart av sot. Ytterdörren var öppen , men innan ungen hittade ut märkte fågeln upp stora delar av huset med svarat sotfläckar. Vi andades ändå ut att för att det gått bra. Tänk om vi inte hade varit hemma…

Någon timme senare vid en promenad hoppade den stackars lille sotsvarta skatungen runt på en gräsmatta i ett området som vi passerade. I sitt sällskap hade den ett antal skator som var ur elaka som helst. De hackade och jagade runt ungen. Det var mobbning på högsta nivå. Skatorna tålde helt enkelt inte att ungen blivit helsvart av sot , utan de gick helt enkelt till attack mot den stackaren. Skatungen försökte fly under en stor buske, men fågelns systrar, bröder och hela släkten var efter som hökar. Hoppas det gick bra.

Jag är alldeles för blödig för att stanna och titta när skator ägnar sig åt mobbning. Och gå in i en främmande trädgård och hjälpa till var inte aktuellt Men jag var modigare förr. Jag har till och med fotograferat en katt som fångat en allt för modig skata. Men det var då det….