Augusta Cassels badpaviljong skulle huggas upp till kaffeved. Men då grep Timo Hirsikangas in och gjorde en kulturinsats.
Det var inte många som trodde att Timo skulle lyckats med konststycket at frakta hem paviljongen till Rudefallet. Men en halkig lördagsmorgon genomförde han projektet.
Under sommaren kommer det att hända grejer ute vid Stjärnsunds slott. Kungen kommer på besök i samband med Bernadottsjubileet. Fram till dess måste det fejas och städats. Gräsmattorna klippas och rabatterna ansas. Men när jag tänker efter är det nog något som förekommer ständigt oavsett om Kungen kommer eller inte. Det ska vara fint vid ett slott.
Men den här bloggen ska inte handla om kungligheter utan om nåden Augusta Cassels badpaviljong på Stjärnsund. Den skulle huggas upp till kaffeved för ett antal år sedan när skogsarbetaren , kämpen och friskusen, Timo Hirsikangas, grep in och gjorde en kulturgärning. Hembygdsföreningen i Askersund blev erbjudan huset, men tackade nej. Då gick budet från Uppsala universitet till Timo, som tackade ja omedelbart. Att just han fick erbjudandet var inte så konstigt. Han hade jobbat i drygt 20 år som skogshuggare åt Universitetet
Paviljongen var från början placerad vid badviken ut mot Edö. Augusta byte om i huset vid sina morgon-och kvällsbad.
Timo bestämde sig för att flytta huset till sitt ställe i Rudefallet mellan Askersund och Olshammar. Olyckskorparna kraxade om att huset skulle gå av på mitten om Timo flyttade den unika byggnaden. Att sedan frakta huset på riksväg 49 skulle inte bara gå. Det var ett omöjligt uppdrag den envise skogshuggaren gett sig in på tyckte alla. Utom Timo. Han lyckades också med bedriften att köra hem huset en halkig lördag. Huset skulle placeras på en bergsknalle och användas som ett litet lusthus med utsikt mot 49:an. Hur det gick med de planerna törs jag inte svara på. Men huset finns hemma hos Timo.
Den lilla byggnaden uppfördes 1933 och placerades vid badviken ut mot Edösundet. När slottsfrun Augusta Cassel hade tagit sina morgon –och kvällsdopp i viken, bytte hon om i det åttakantiga huset. Runt om invändigt fanns det bänkar att sitta på. Det skulle vara bekvämt. Med tiden avtog Agustas intresse för utomhusbad. Omklädningspaviljongen flyttades upp till slottsparken, där den fungerade som kaffestuga. Grundpelarna till huset fanns kvar på den gamla platsen när Timo körde hem paviljongen. Hur det är i dag vet jag inte. Många tyckte att badhuset skulle bli kvar på Stjärnsund, men Universitetet ville annorlunda.
Augusta Cassel avled år 1951.Då hade jorden och skogen vid Stjärnsunds gods sålts till Uppsala universitet. Slottet och parken testamenterades till Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademin för att bevaras som kulturminnesmärke. Ett minnesmärke så gott som något finns dock hemma hos Timo i Rudefallet.
I sommar blir det stort pådrag när kungaparet kommer till slottet. Under mina år som journalist har jag kommit de kungliga riktigt nära bara vid ett tillfälle. Det var när Medevi brunn skulle fira sitt 300-årsjubileum. Nuvarande kungen skulle komma men fick förhinder. Han skickade istället prins Bertil och prinsessan Lilian. Det ösregnade den här dagen, så några av arrangörerna fick skydda paret med paraplyer. Men de gick på grusgången bland besökarna, så det var bara att plåta på nära håll. Det finns inga stora breda vakter som motade och heller inga avspärrningar. Men det var då det…
Så här såg min nära träff med prinsparet Bertil och Lilian vid deras besök i Medevi i samband med brunnens 300-årsjubileum. Det ösregnade, men humöret var ändå på topp. Och vi från pressen kom väldigt nära. Annat är det nu.
PS! Kommentera gärna. Det skulle vara trevligt
