Bilden är från Fagertärn i början på 2000-talet. Maud Wallsten hade omplacerat en ros för att besökare skulle se den bättre. Tyvärr stals den.
LimnologMaud Wallsten, Uppsala , vigde sitt liv åt att rädda de röda näckrosorna i Fagertärn. Och hon lyckades. På bilden viasar hon upp en rot från en gul näckros för mej.
Jan Mårtenson kom ut med en deckare 1987 som bar titeln ”Den röda näckrosen”. Den handlade också en del om Askersund.
Fagertärns röda näckrosor i Tived är fortfarande en av Askersunds kommuns största turistattraktioner. Folk från hela världen kommer för att titta på de mytomspunna och unika näckrosorna på ort och ställe. Under en period var de röda näckrosorna utrotningshotade. Limnolog Maud Wallsten, Uppsala, gjorde genom åren en stor insats för att rädda och föröka de röda näckrosorna. Det blev något av hennes livsuppgift. I helgen som gick ( 15 maj) var det dags för ”Sköna maj vid Fagertärn”. Och det är också starten för en ny säsong.
Under en period var det verkligen kris för den unika växten. Men Maud jobbade på. Minns hur lycklig hon var när vi träffades vid sjön för fem år sedan. Då hade hon räknat in 40 vackra rosor. Och då hade hon också hittat en koppling mellan näckrosorna i Fagertärn och rosorna i den franske konstnären Claude Monets berömda näckrosdammar. Konstnären anlade sin världsberömda trädgård i Giverny norr om Paris , i slutet på 1800-talet.
Maud reste till Monets trädgård för att undersöka hur det verkligen låg till. Det var helt klart att Monets näckrosor hade anlag som härrörde från de röda Näckrosorna. I samband med andra världskriget växte dock dammarna igen. När upprustningen gjordes försvann de röda näckrosorna som hade anknytning till Fagertärn.
-Vi har tagit DNA-prov och jämfört så vi vet säkert hur det ligger till. Möjligen finns det svenska näckrosättlingar med på några av Claude Monets målningar, berättade Maud , för mej.
Maud hade en egen näckrosodling hemma i Uppsala. Fröna hämtade hon vid Fagertärn för att sedan återplantera dem i sjön så fort det var möjligt. För ett antal år sedan växte de röda näckrosorna i Fagertärn närmare land. De var lätta att se. Av någon anledning har rosorna närmast land försvunnit. Mauds teori var att fröna föll på allt för djupt vatten. Fröna orkar sedan inte att utvecklas i det mörka vattnet och djupa Fagertärnsvattnet trodde hon. I början av 2000-talet omplanterade Maud en näckros närmare land för att besökarna skulle få se den på nära håll som för i tiden . Till hennes stora besvikelse stals rosen. Den kanske finns i någon trädgårdsdamm nu…
Näckrosorna i Fagertärn brukar blomma i slutet av juni. Men det gäller att komma mitt på dagen för att få se blomsterprakten. När kvällen kommer slocknar rosorna precis som vi människor.
De röda unika näckrosorna i Fagertärn upptäcktes i juli 1856, av den då 24-årige Uppsalastudenten Bernhard Kjellmark. Det var hans livs upptäckt. Han var i trakten för att besöka sin bror bruksförvaltare Adolf Kjellmark. Han kom med hästskjuts från Ramundeboda till Aspa bruk. Under de tre veckorna hos brodern gjorde den kultur-och naturintresserade Bernhard många strövtåg i omgivningarna. Ortsbor berättade för honom att det fanns en liten sjö inne i vildmarken med vackra röda näckrosor. Och Bernhard begav sig dit för att kontrollera sanningen. Från början trodde han att det bara var en skröna.
Ryktet om de fagra blommorna spreds snabbt och många ville ha den. För att skydda rosorna från utrotning förbjöd markägare Rutger Robson i Aspa, all användning av båtar i sjön. Det här var i slutet på 1800-talet. Förbudet hjälpte inte. I slutet på 1890-talet salufördes korgvis med röda näckrosor vid torgdagar i Askersund och på andra ställen också. 1905 beviljade landshövdingen i en resolution fridlysning av de röda näckrosorna. Den som bröt mot fridlysningen hade höga böter att vänta.
Men det finns en mera spännande historia om de röda näckrosorna , som säger att färgen rosorna kommer från en fiskareflickas blod. Enligt en sägen bodde en fattig fiskare och hans dotter vid den lilla sjön. För var dag han vittjade sina nät blev fångsten allt sämre och både dotter och han magrare. En dag när han som vanligt drog upp sina nästan tomma nät hörde han ljuv musik och fick syn på en man , som satt och spelade på stranden. Det var Näcken, som sa:
-Du får ingen fisk, om du inte ger mig din dotter till äkta maka.
Fiskaren berättade förstås inte för flickan vad som hänt men till sist, när hungern blev för svår, tvingades han gå med på Näckens begäran och genast blev hans nät fulla av fisk.
När flickan fick reda på det gick hon förtvivlad ner till sjön, och då dök Näcken upp, tog hon fram sin kniv hon hade gömt i klänningen, stack det i sitt hjärta och hennes blod spreds i vattnet. De vita näckrosorna hade färgats röda för evigt av den stackars flickan blod
Nils Gumaelius tog fram en mycket informativ skrift till 150-årsminnet av Bernhard Kjellmarks unika upptäckt 1856. Och inte nog med det Jan Mårtenson kom ut med en deckare 1987 med namnet ” Den röda Näckrosen”. För den som inte har läst den är en del av handlingen också förlagd till Askersund. Minns att bokhandlare Walfridsson i Askersund kom till mej och berättade att boken nådde höjden av kultur på den och den sidan. Vid en närmare kontroll visade det sig att han själv var omnämnd just på de sidorna.
PS! Kommentera gärna. Det skulle vara trevligt.