Riksspeleman Pehr Falkenström, har alltid kämpat för att ge folkmusiken från Närke en plats i solen.
I Värmland har alltid det egna landskapets folkmusik gällt på spelmansstämmor. Samma är det i Östergötland och Västmanland. I Dalarna är patriotismen ännu större. Där skulle det vara rena helgerånet att klämma i med en polska från Skåne.
I Närke har synen på landskapets egna folklåtar varit en helt annan. Musikanterna spelar gärna låtar från andra landskap, medan låtar från hemtrakterna har fått komma i andra hand. Det är ganska märkligt eftersom det funnits tre verkliga traditionsbärare av folkmusik i Sydnärke, nämligen riksspelmännen Johan Fredrik Grönkvist från Svinnersta, Johan Andersson från Snavlunda och Carl Viktor Rulin från Folketorp i Lerbäcks socken.
Carl Viktor Rulin från Folketorp hedrades med en bild på första sidan Gidlunds låtböcker för landskapet Närke.
Vid riksspelstämman i Stockholm 1910, representerades Närke just av sydnärkingarna Andersson och Rulin. Det säger en del om deras kunnande. I Gidlunds uppslagsbok om svenska låtar som kom ut 1933, så finns alla tre med. De två förstnämnda upptar nästan halva boken som behandlar Närke. Gidlunds har gett ut en bok om varje landskap. Böckerna är något av biblar för landets alla spelmän.
En som forskat mycket i ämnet är riksspelman Pehr Falkenström i Svinnersta. Han har också genom alla år kämpat för att traktens egna folklåtar ska spelas så ofta som möjligt. Både i musikskolan och på andra ställen. Per vill att Grönkvists, Anderssons och Rulins låtar verkligen ska få en plats i solen. Pehrs förfäder kommer från Lerbäck, så man kan förstå hans intresse för hembygdstonerna.
-En orsak till att låtarna inte blivit så kända är kanske att de är svårspelade. Det om något vittnar om hur skickliga spelmän alla tre var. Själv upptäckte jag Närkelåtarna på ett bibliotek i Karlstad där jag bodde tidigare. När jag bläddrade i Gidlunds uppslagsverk hittade jag till min förvåning musikanter från mina föräldrars hemtrakter, har Pehr berättat för mej.
Folkmusikanterna på den tiden hade samma betydelse som dansbanden har för folk i dag. De spelade helt enkelt dansmusik. Rulin och de övriga musikanterna var dåtidens Torgny Melins , Titanix eller allt vad banden heter.
Johan Fredrik Grönkvist föddes 1846 på Karstorp under Svinersta. Han var skomakare till yrket. Grönkvist dog 1930. Då han skulle börja spela med fiolen avrådes han av modern, som fruktade att han skulle börja spela för brännvin.
Johan Andersson i Snavlunda spelade briljant och stilrent.
Johan Andersson, Björklunda, Snavlunda, föddes 1834 i Kräklinge församling. Han började spela fiol redan i femårsåldern. 25 år gammal flyttade han till Snavlunda , där han först lärde sig smedyrket, för att sedan övergå till byggnadsfacket. Han avled 1915. Enligt kännare var hans spel både briljant och stilrent.
Johan Andersson utanför sitt hem i Björklunda Snavlunda.
Carl Viktor Rulin, föddes 1838 och härstammade från en bergsmanssläkt. Hans far Olaus Persson i Folketorp, var en skicklig fiolspelare som komponerade många polskor. Han spelade också klarinett. År 1909 tog han första pris vid en spelmansstämma i Lindesberg.
Ingen vet riktigt vilka spelmämmen på bilden är. Helt klart är dock att Johan Andersson från Snavlunda finns med. Han finns vid krysset.
Nu var det ett tag sedan jag träffade Pehr, som också är en mycket duktigt spelman. Men känner jag honom rätt kämpar på med att spela musik från Sydnärke.
PS! Kommentera gärna . Det skulle vara trevligt
