Bertil Sandén Åsbro för bokbindarhantverket vidare.
Om Bertil Sandén i Åsbro skulle ha läst alla böcker som han hanterat under alla sina år som bokbindare. Hade doktorshatten varit given på hans tunnhåriga hjässa. Nu är inte Bertil särskilt intresserad av att läsa böcker, utan det blir mest facktidsskrifter.
-Det tar för lång tid att läsa en bok. Tidskrifter passar mej bättre, säger han.
Bokbindare Sandén kom till Åsbrohemmet på 50-talet för at arbeta vid nykterhetsanstalten som skräddare. Ganska snart fick han andra uppgifter på Åsbrohemmet. Det finns alltid plats för genuina hantverkare som Bertil. Han fick kombinera jobbet som skräddare med att vara bokbindare. En period var han också chaufför.
-Åsbrohemmets bokbinderi hade mycket jobb. Jag hade själv gått en kurs för bokbindare på anstalten när jag fick hoppa in och hjälpa till. På den tiden fanns det många intagna som var hantverkare, men det förändrades radikalt de sista åren som anstalten drevs. De intagna fick arbeta på olika verkstäder och i lantbruket, berättar Sandén.
Under många år höll bokbindare Sandén kursverksamhet i Åsbrohemets lokaler och då inte bara för de intagna. När Åsbrohememt såldes till LP-stiftelsen köpte han in bokbindarutrustningen och materialet som fanns kvar. Köpet innebar något av en kulturgärning. Om inte Sandén tagit hand om bokpressar, häftlådor, skärmaskiner och allt annat som hör till , så hade förmodligen en bokbindarepok i Sydnärke gått i graven.
I dag är det mycket svårt att få tag på utrustning för att binda böcker. Åsbrohememts bokbinderi kom helt i rätta händer. Med Sandén lever det gamla fina bokbinderihantverket vidare. Under vinterhalvåret har det tidigare pågått kursverksamhet i en verkstad som Sandén har byggt på tomten. Det senaste året har kursverksamheten legat nere på grund av olika anledningar. Men själv gör han en del bokjobb när det passar.
-Vi amatörbokbindare brukar träffas en gång om året någonstans i Sverige. Det finns flera klubbar för amatörbokbindare. Eftersom det är svårt att få tag på utrustning, så har vi kommit överrens om att slå larm när någon faller ifrån. Utrustningen måste gå vidare till någon annan som sysslar med bokbinderi, tycker Sandén.
Många kommer till Sandén med lite udda böcker som de vill bevara. Det kan vara gamla biblar, värdefulla praktband, men också en del verkligt udda böcker. Att binda böcker är ett verkligt pillerarbete. Ett enda litet misstag kan förstöra allt. Det tar också tid att binda en bok, eftersom alla det ingår många olika moment. Mellan varje moment ska klister torka och boken sitta i press. En bokbindare måste vara lugn och tålmodig. Det går inte att hetsa på.
Bokbinderi är ett uråldrigt hantverk. Tyvärr är det också ett yrke på utdöende. I dag finns det inte många som utövar yrket på heltid, tilläger Sandén.
SE var en gammal fin bildtidning. Sådana har jag bundit ett årgångar av .
Själv har jag sysslat med bokbinderi ett antal år på hobbynivå. Jag hade många tidskrifter liggande, för att inte tala om alla årgångar av den gamla fina bildtidningen SE. Mitt intresse för bilder har alltid varit stort. Funderade länge på att försöka binda ihop tidningar , skrifter och laga lite gamla värdefulla böcker. Pratade med en jobbarkompis om det och hon berättade hennes man gick på bokbindarkurs i Åsbro för Bertil Sandén. Det passade mej utmärkt. Bertil och jag kände också varandra sedan gammalt. Vi hade spelat fotboll ihop för IFK en gång i tiden.
PS! Kommentera gärna . Det skulle vara trevligt.
