Domherrarna är flitiga vid fågelbordet i vinter, även om det här är en sommarbild. De var kvar mycket länge i våras. Tror att de blivit lata när det gäller att skaffa sig mat.
Händelser vid fågelbordet den senaste månaden har fått mej att reflektera över en del mörka sidor i mitt inre. Dåliga sidor som jag aldrig tänkt på tidigare. Vår katt Alice älskar att jaga fåglar, något som många blir upprörda över. Som tur är håller hon sig ofta till vårt matställe-tror jag. Ibland kommer hon in med en fågel genom kattluckan som hon stolt visar upp , för att sedan knapra i sig den under en säng. Hon vill äta sin måltid i lugn och ro. Fri från skator och människor. Men knastret från hennes måltid låter inte trevligt Ett läte som de flesta kattägare väl känner igen. Det är inget trevligt knaster att somna in till. För ofta skaffar hon sin extramiddag väldigt sent.
En och annan gråsparv kan väl en katt få mumsa i sig har jag alltid tyckt. Det finns ju så många. Men det finns ett stort antal andra fåglar också vid fågelbordet, bland annat ett stort antal röda stolta vackra domherrrar, med fruar. Måtte inte katten fånga en sådan vacker fågel har jag tänkt. Det skulle vara berövligt. Tänk om mina grannar skulle få se det? Både jag och katten skulle bli hatade för lång tid framöver.
Alice tycker om fåglar, men kanske inte som vi människor gör.
Men så slog det mej helt plötsligt, jag som alltid tyckt att alla ska behandlas lika och med respekt oavsett kön, hudfärg, nationalitet, yrke och allt vad det nu kan vara, tog helt plötsligt parti för domherrarna. På bekostnad av gråsparvarna. Det kändes inte bra.
Nu arbetar jag med mitt problemet på mitt eget lilla vis, helt utan inblandning av någon psykolog. Så fort jag får se ett fågelbord intalar jag mej att gråsparvar är vackra och sjunger helt underbart. Det hjälper mot mina mörka funderingar, även om det fodras ett musiköra utöver det vanliga för att kunna höra vacker sparvsång. Förmodligen har jag ett sådant.
Köpte för övrigt en specialpåse med sparvfrö häromdagen. Hoppas nu att de dryga domherrarna förstår det . Annars får jag ta et snack med katten Alice.
PS! Kommentera gärna. Det skulle vara trevligt
