Oves Blogg

Strax intill rådhusets entré i Askersund pryds
väggen av ett stort konstverk i koppar. Många har och haft funderingar över
konstverket. Och varför det hamnat lite i skymundan. Det skulle sitta i
närheten av ingången var bestämt. Eftersom också ingången ligger lite i skymundan
och då blev det som det blev. Det är förklaringen till det hela. Lite synd är
det på ett sådant fint konstverk.

Bild från 1979 då konstverket på rådhuset sattes upp. På bilden till vänster konstnär Roland Ekervall i sällskap med sin medhjälpare Gunnar Johansson.

Konstnären bakom skapelsen är Roland Ekervall. Vid
juletid 1979 sattes verket på plats. Konstverket berättar om den stora
kommunsammanslagningen 1970. Lerbäcks och Hammars kommuner slogs då ihop med
storebror Askersund. Från början hade kulturnämnden tänkt sig att Ekervall
skulle få med kommunernas vapen. Tyvärr gick det inte att få tag på alla
kommunvapen, men konstnären löste det hela på sitt sätt.

Ekervall har fått med glastillverkningen i Hammar
(som inte finns längre) malmbrytningen i Zinkgruvan, fisket i Vättern och många
andra näringsgrenar. En stor inspirationskälla för Ekervall var kände
Askersundskonstnären Folke Dahlberg.

Det var inte första gången Askersunds kommun vände sig
till Ekervall när det gällde konstverk till byggnader. Hammars skola och Norra
bergens äldreboende har också konst av honom. Ekervall fick uppdraget till rådhusutsmyckningen
redan 1975. Det tog några år men konstnären hade löfte om att få jobba med
andra konstverk under tiden.

En uppmaning till alla är att stanna till och
begrunda Ekervalls konstverk ordentligt. En konstnärlig julklapp 1979. Sedan är
det synd att inte entrén till rådhuset är från torget och stora trappan som
förr. Men det är min privata åsikt som säkert inte är genomförbart i dag. Då
hade också Ekervalls skapelse lyst ut mot torget.

Annandag Jul och nyårshelgen har för många alltid
varit förknippade med bandy. Det var något visst med det. Både som åskådare och
spelare om man bodde i Askersund. Nästan alla IFK-lag hade seriepremiär just
under dessa helger.

Nu finns inte bandy kvar på IFK:s program längre.
Bandyintresserade askersundarna är
hänvisade till Örebro eller Motala. Och så finns TV förstås. Helgens målrika
match mellan storlagen Sandvikens AIK och Västerås SK, var verkligen
underhållande. VSK vann och det är inte alla gånger man får se 16 mål i en
toppmatch. Resultatet blev 10-6! Hörde någon kommentator sa att försvarsspelat
var bra i ett av lagen. Undrar hur han tänkte då? Men roligt att titta på var
det.

Som spelare minns jag en match i Åsbro tidigt på
nyårsdagen. Det var inget bra val varken av speltid eller matchdag. En del hade
firat in det nya året på gamla Statt och kom mer eller mindre direkt till
matchen. Vid hörnslagen då alla var samlade i målburen luktade det precis inte
liniment. Men så går det inte till nu förstås. Nu lägger sig alla tidigt för
att orka med matcherna. Eller…

Som åskådare och som sportskrivare har jag också en
del minnen från jul-och nyårsbandyn. Som hemmapremiären mot Karlstads-Göta 1956
i Allsvenskan. Många i föreningen hade kämpat för att få fram spelbar is på
gamla IP. Mildväder hade ställt till problem, men spolargänget lyckades få fram
bra is. Det kom 2 600 personer till matchen, som slutade med en 3-1-vinst
till K-Göta. IFK tog bara en poäng det året, genom att spela 2-2 mot ÖSK. Det blev nedflyttning direkt.

Match på Igelsjön
Vänskapsmatch mot Västerås SK på gamla IP

Har lagt med några gamla annonser och bilder från
storhelgsmatcher på gamla IP. Nostalgi så det står härliga till. Och en bild
från en drabbning på Igelsjön strax norr om Askersund. Där spelades många
matcher.

PS! På na.se och Askersundsbloggen finns lite mera material om bandynostalgi. Gå gärna dit och kolla.

24 DECEMBER.

Sista dagen för Kjells kalender. Inte mer än rätt att han själv och fru Erika kommer med på några bilder. Båda har sett till att jag kunnat skannat in en del av Kjells stora bildskatt. Det har varit trevliga sammankomster.
Julafton hemma i Kjells föräldrahem. Mamma Dagny (stående) beundrar julklappen

Kjell med Majros
Erika i hamn

23 DECEMBER
Sundsbrogatan-Trädgårdsgatan

Sjöbodarna byggdes på den obebyggda tomten utmed Storgatan

22 DECEMBER

Bloggen var inne i papperstidningen söndag den 21 som en krönika. Skriver en sådan var fjortonde dag i papperstidningen. Några har ju inte tidningen så därför får den också gå på min blogg. Och då kan jag också lägga med några bilder. I tidningen finns det inte utrymme för sådant.

Ingen i Askersund behöver vara orolig för att inte kunna bli fin i håret till helgerna. Alla kan få fina lockar med någon slinga i eller någon annat elegant utan att behöva vänta i veckor. Själv behöver jag aldrig tänkta på det där längre. Får vara rädd om de strån jag har kvar. För övrigt har jag haft och har släktingar som sysslar med hårvård. Som barn fick jag gå till en person som klippte ”karottfrisyrer”. Alla såg likadana ut när de lämnade frisörstolen-en köksstol. Men det var billigt och bra. Nu finns ju också fina apparater som både klipper och rakar så nu är jag självförsörjande om man säger så.

Runt torget i Askersund och strax intill finns ett stort antal frisörsalonger i dag. Väldigt många för att vara en liten stad som Askersund. Alla har sin kundkrets och väntetiden är kort. På en del salonger är det bara att gå in och sätta sig och vänta. Förbeställningar behövs inte. Vilken service! Tror aldrig det funnits så många salonger tidigare. I början på förra seklet var det skomakare som dominerade hantverken. Läste i någon skrift att det fanns 12 aktiva skomakare i stan, men det var på den tiden man aldrig slängde sina skor. De skulle lagas.

Förr i tiden fanns en mycket populär frisör i Askersund, Sven Hagman, som cyklade runt till sina kunder med en unikabox på pakethållaren fylld med frisörprylar. Kundkretsen var stor och cykelrundorna långa. Det handlade inte bara om klippning utan också social samvaro. Hagmans besök var en höjdpunkt. Och så blev man fin i håret samtidigt. För många var det nog inte huvudsaken. Hagman var också en mycket skicklig tecknare. Många askersundare har hans bilder på väggarna. Ofta tecknande han av motiv från bilder och vykort.

Bild: Mikael Bäckström

Bild: Ulla –Britt Jonsson, från boken ”Askersund –småstad vid norra Vättern”.

En gång i tiden jobbade jag ihop med en äldre man som klippte hår på fritiden. Han ansvarade för klippningen vid ett äldreboende ute i bygderna. Han berättade ofta om sin fritidssysselsättning, som ändå gav några kronor. Mest nöjd var han med att ha hunnit klippa så många som möjligt på kort tid. En merit. När det gick som bäst kunde han klara av alla åldringar på en förmiddag. Och de var ändå ganska många. Tror inte frisörerna har den inställningen i dag. Vad jag förstår blev åldringarna ganska nöjda trots det höga tempot. Men kraven var inte så hårda och valmöjligheten för att bli klippt inte så stor.

Märta ”Göteborgs-Posten”.

Bild: Kjell Johansson

Teckning Sven Hagman efter Kjell Johanssons bild

Sätter hungern in efter frisörbesöket i Askersund är det bara att ta en pizza. Det finns också många pizzerior att

21 DECEMBER
Korsningen Stöökagatan-Stora Bergsgatan. Männen står i hörnet på rådhustomten med gamla brandstationen i bakgrunden.

Karl-Magnus Svensson med elever vid Sjöängsskolan

20 DECEMBER