Oves Blogg

Brukar inte skriva
om födelsedagar, men när det gäller vännen Gösta Svensson gör jag ett undantag. Han har betytt oerhört mycket för Askersunds musikliv i massor av år
som ledare för Skyllbergs musikkår och sextetten Spickblecket. På torsdag (den 20
december) fyller Gösta 90. Och han lika
aktiv inom musiklivet som alltid.

Gösta Svensson har kämpat för
att hålla blåsmusiken och dess framtid levande ända sedan han blev ledare för
Skyllbergs musikkår 1958. Känner jag Gösta rätt kommer han att fortsätta med
det många är ännu. Och jag känner Gösta ganska väl. En mycket trevlig man. Vi
har bundit böcker tillsammans i många år och haft det mycket trevligt. Musiken och särskilt då ”blåset” har varit
hans liv sedan ungdomsåren. 1983 bilade han också sextetten Spickblecket. Därmed återuppväckte Gösta en sextettepok som funnits i Kårberg mellan
åren 1891 och 1930.

Gösta är fortfarande elegant
ledare för Skyllbergs stolta musikkår
och för Spickblecket. Det finns väl nästan ingen i det här länet som missat
Gösta och hans musikkår marschera fram
på gator och torg. 1 maj firandet har alltid varit ett givit inslag i
Skyllbergs musikkårs årliga program. Förr
i tiden ledde skyllbergarna demonstrationstågen på ett antal platser i länet under dagen. I
dag är det inte så många småplatser det demonstreras på längre vid 1 maj, så
det blir färre spelningar. Men ändå lika pampigt när Gösta marschera fram med
sin musikkår.

Gösta började på Skyllbergs
bruk 1939. Som ung vill han satsa på en yrkesbana som musiker, men föräldrarna
ville annorlunda. Det fick bli bruket istället och där stannade han fram till
pensioneringen. Gösta fick sin musikaliska utbildning inom musikkåren. Familjen
bodde i ett fyrafamiljshus nära spikfabriken i Kårberg. I tre av familjerna
fanns musikelever som övade .

”Så fort någon spelade sin
läxa började också grannen spela. Det pågick dagligen till föräldrarnas stora
glädje. Tutandet ersatte diverse satyg”
har Gösta berättat.

Gösta bodde tidigare med hustru Eivor i en villa ute på Haga, men sedan några år tillbaka bor paret i en
lägenhet i centrala Askersund. Bar som en liten upplysning för alla som
tänker uppvakta. En lite större
fest kommer att hållas i Dragskivan Kårberg några dagar efter
födelsedagen. Det är annars inte
lätt att få plats med alla som vill uppvakta Götsa i en vanlig lägenhet.
Det behövs en samlingssal. Tänk bara att en hel musikkår ska få plats.

PS! Kommentera gärna. Det
skulle vara trevligt.

Bild från Vattentornet som jag plåtade för ett antal år sedan.

Vattentornet
på Norra Bergen borde på något vis framhävas med en
lämplig ljussättning under den mörka
årstiden. Redan i dag är tegelstenstornet ett blickfång som höjer sig
över staden, men det kunde bli ännu
bättre med. Men lämplig energisnål
belysning.

Det föreslår en medborgare i ett förslag till kommunen.

-Har ofta tänkt på att den byggnad som syns väl på långt håll och är en del av stadens siluett är det gamla
Vattentornet. Men det ligger helt i mörker, skriver medborgaren.

-Jag är
inflyttad från Stockholm och trivs
utmärkt i den lilla kommunen. Det
är en underbar sommarstad med vatten och
många möjligheter till aktiviteter och njutning av olika slag.
Vintervacker med snö och stämningsskapande e juldekorationer nu i
juletid, berömmer medborgaren.

Bättre reklam
för Askersund är svårt att få. Det är
bara för
kommunledningen att kopiera och
klistra in i nästa reklamfolder. Och blir det belysning på Vattentornet så kan det inte bli så mycket bättre.

Det gick åt 170 000 tegel att mura upp
det gamla vattentornet på norra höjden i Askersund. Vem som
räknade stenarna låter jag vara osagt, men det står att läsa i
gamla gulnade papper. Tornet som är 31 meter högt stod färdigt 1907.
I dag används inte den praktfulla tegelbyggnaden.

Som journalist och fotograf har jag varit
uppe i Vattentornet några
gånger och fotograferat. Fick följa med
Forsling upp i tornet. Han var ansvarig
för vattnet i Askersund under en lång
period. Problemet väl uppe var att få upp något
fönster så att det gick att fotografera.

Ett annat minne från Vattentornet är
lite mera udda och handlar om ett 1 april skämt. Dåvarande kommunalrådet
Sven-Erik Franzén ställde gärna upp. Något som han sedan fick lida för. Folk
trodde det var på riktigt. Året var 1978.

Tornet hade
tagits ur bruk. Dåvarande kommunalrådet Sven-Erik Franzén ställde upp utan
blinka. En trevlig man som var med på det mesta. Möjligen var Askersund för
litet för honom som politiker med lite
visioner. Vi enades om att Vattentornet skulle byggas om till bostäder, med en
utsikt som skulle bli fantastisk.
Sven-Erik följde med mej upp till tornet och pekade med hela handen upp
mot tornet som brukligt på dåliga bilder.

Kommunalråder Franzén ställde alltid upp. Han hade visioner om Askersunds framtid. Något som inte gick hem hos alla.

Det flesta
som läste skrattade åt skämtet. Men det fanns en del som hoppade på Sven-Erik, med en undran om det nu
”slagit över helt” för honom. Med facit i hand var vi inte helt fel ute 1978. I
dag finns det diskussioner om hur tornet ska användas. Tyvärr får Sven-Erik var
med att följa utvecklingen. Han avled för några år sedan. Men finns det en
himmel som han kommit till, så ler han nog i dag.

PS!
Kommentera gärna .Det skulle vara trevligt

Stora Bergsgatan-Sundsbrogatan. Till höger en bit bort mjölkaffären.

Stora Bergsgatan. Till vänster mjölkaffären

För några
dagar sedan skrev jag i en blogg om handeln i Askersund förr och nu. Lovade då
att återkomma med lite ytterligare om
gamla tider som jag hittat skrifter.

Läser man
gamla skrifter och tidningar hur
det såg ut förr i Askersund ser man att handeln verkligen blomstrade i
Askersund. Det fanns verksamheter och butiker, nästan i varje hus.
Har roat mej med att ta fram vad som fanns efter det största gatorna i
stan. Jag har läst artiklar just om
handeln en bit in på 1900-talet. Har delat upp det hela på två bloggar. Annars hade det blivit lite väl mastigt. Som vanligt har vännen Leif Linus
hjälpt till med bilder och annonser.

Väderkvarnsgatan 16 1888 Forsells

Väderkvarnsgatan med Ahlstrands hattaffär

Askersunds läderfabrik vid Sundsgatan

Festplatsen i Bastedalen när det begav sig. Platsen är i dag igenväxt.

Tävlingar av
olika slag har blivit allt
vanligare. Så fort man slår på
TV:en så är det alltid
någon tävling som pågår. Allt
ifrån baktävlingar till skönhetstävlingar. Klart det kan vara roligt
ibland, bara det inte blir för
mycket av konstiga tävlingar. Vän
av ordning kanske frågar sig varför jag
då slår på TV-apparaten, men det är
nästan omöjligt att undvika tävlingsprogram. Så det så!

Som en kontrast till alla häftiga tävlingar, ska jag
berätta om en totalt misslyckad tävling
som ägde rum på den gamla idrottsplatsen i Bastedalen i början
på 50-talet. Kanske den mest
misslyckade tävlingen i skönhet som hållits. Åtminstone i nuvarande
Askersunds kommun.

Till Idrottsmässan
i Bastedalen hade arrangörerna
SGU IF, utlyst en tävling om titeln ”
Fröken Syd-Närke”. Tävlingen var öppen
för alla flickor i Sydnärke. Föreningen sysslade med gymnastik och idrott och tillhörde nykterhetsrörelsen. SGU stod för
Sundhet-Glädje-Ungdom. Idrottsmässan
pågick i två dagar. Reklamen för mässan
var omfattande. Det gick till och med
bussar från Askersund.

Åtta kandidater anmälde sig till tävlingen och allt såg mycket lovande ut. Publikintresset
var mycket stort. Kandidaterna till ”Fröken
Syd-Närke” skulle presenteras från scenen under
mässan. Av någon outgrundlig anledning vågade inga av de anmälda
flickorna upp på scenen! Publiktrycket blev för stort. Nerverna spökade. Samtliga
föll ifrån ju närmare det ”kritiska
ögonblicket” med presentation kom och det hela fick till slut ställas in till
stor besvikelse.

Den stora publiken hade ändå roligt. Under de två mässdagarna
kom det inte mindre än 1 200
personer till den lilla festplatsen i Bastedalen. Amatörgruppen ”Glada åttan”
roade. Ett karusellprogram med Rune Rask som programledare blev mycket uppskattat. En rolig parodi
gjordes av ”Stålfarfar” –som vid den här
tiden var ett namn på allas läppar. Det var en amatörartist från Bastedalen som
stod för det uppträdandet.

Gymnastikgruppen i Bastedalen som var med och ordnade mässan.

Behållningen från festen gick underhåll av kolonibarn från tbc-hem. Klart
att många blev besvikna på att skönhetstävlingen fick ställas in. En del som åkte buss ända från Askersund
ansåg att det blev lurade på
”konfekten”. Det kostade ändå några
kronor att ta bussen ut till Bastedalen.
De kunde ändå glädja sig åt att behållningen gick till något bra. Och
gruppen ”Glada åttan” var ändå ett trevligt inslag. Vad det nu var för
några? Men de kanske finns de som vet…

PS! Kommentera gärna. Det skulle vara trevligt

Storgatan

Handeln i Askersund kämpar på mot stormarknaderna i närheten under många år. Och så är det för många handlare som ligger i närheten
handelsbjässarna. Visst har en del butiker
försvunnit, men handeln har alltid varit en stor sak i Askersund så det
finns hopp.

Läser man
gamla skrifter och tidningar hur
det såg ut förr i Askersund ser man att handeln verkligen blomstrade i
Askersund. Det fanns verksamheter och butiker, nästan i varje hus.
Har roat mej med att ta fram vad som fanns efter det största gatorna i
stan. Jag har läst artiklar just om
handeln en bit in på 1900-talet. Får dela upp det hela på några bloggar. Annars blir det väl mastigt. Som vanligt har vännen
Leif Linus hjälpt till med bilder och annonser.

Så här kunde man läsa om Storgatan:

”Kom man norrifrån till staden sågs vid Vretstorpsvägen en nybyggd
fastighet, Västerås Knappfabrik
(1907-1923). Vandrade man vidare
söder ut på Storgatan, var en gammal skola eller kanske Tingshus, därefter flickpensionen Fleurie, som en hushållskola. Bortom den
prästgården och mitt emot gamla
Elementarläroverket och Sofia Magdalena kyrka bakom sina murar.

Nedanför gamla kyrkogården fanns en krog
som undgick förvandling först till frikyrkolokal och senare Konsumaffär.
Vid en liten väg åt viken bodde målaren
Bromander , och på södra sidan av kyrkogården en annan väg låg Södergrens
smedja.

När vi återvänder till Storgatan är vi komna
till Stööks manufakturaffär och urmakare
Ståhlberg där mitt fortfarande använda
konfirmationsur av märket Viking inköptes. Närmast torgparken Sandbergs kött-och charkuteriaffär.

I sydligaste delen av Storgatan var Edlunds, senare
Bäcklunds järnhandel, Larssons
bageri-och konditori, Gustafssons garveri och Segerdahls garnhandel, samt
Anderssons bleckslageriverkstad. Nere
vid sjön Bergqvist yllefabrik, senare byggmästare Forss snickerifabrik och till
vänster Varmbadhuset.”

Storgatan utanför Stööks. I dag Be-Ge:s

Bernhard Johansson, senare Torstens specierier vid Storgatan och torget

Kortvarumagasinet vid Storgatan

Läs mer om avtalet på hemsidan:ovedanielsson.se, under Kommunala Nyheter

Hyresförhandlingarna i Askersund är klara. Läs mer på hemsidan:ovedanielsson.se under Kommunala Nyheter

Moderata
oppositionsrådet i Askersund, Calill
Ohlson, lämnar sitt uppdrag i kommunen
den 1 mars. Hon lämnade in sin
uppsägning för en stund sedan. Onsdag förmiddag.

-Jag har varit kommunalråd i tio
år. Det har varit en intensiv tid med många beslut, stora förändringar och
investeringar, säger Calill, och fortsätter

-Vill också framföra mitt
tack för allt gott samarbete jag har haft med den politiska ledningen i
kommunen och styrelsen i Moderaterna men även med grannpartier och politiker
runt om i Sydnärke. Jag vill även tacka alla duktiga tjänstemän som alltid har
ställt upp och bollat idéer och svar på frågor.

-Tack också för alla
intressanta samtal jag har fått av medlemmar och medborgare runt om. Ni har
varit till stort stöd under åren men också viktiga samtalspartners för att
fatta goda beslut, betonar hon.

Calill Ohlson kommer att ha
kvar några uppdrag och sitta kvar i kommunfullmäktige framöver. Ärendet är
lämnat till valberedningen som kommer att fatta beslut under januari 2013.
Ordförande i moderaternas valberedning
är Björn Dieker. Det blir spännande att följa vem som tar över efter.

Namn som dyker för att ta
över efter Calill Ohlson är
Caroline Dieker, som nu sitter i fullmäktige, och Per-Olof Thulin, vice ordförande
i kommunrevisionen. Det finns säkert andra också. Vi får se…

Caroline Dieker

Per-Olof Thulin

Har haft mycket med oppositionsrådet Ohlson att
göra som journalist under årens lopp. Det har varit trevliga möten, även om vi haft olika roller. Calill är
inte mycket för långbänkar. Det ska hända saker snabbt. Hon brukar vara ivrig.
Och det är ju inte alla politiker kända för.

Vi har också haft en del
gemensamt när det gäller kulturarrangemang. Hon var med och startade Askersunds jubileumsförening. Calill såg till att jag
kom med där inför 350 –årsjubileet. Nu
är vi på gång med en sommarutställning om
Askersundsmålaren Hjalmar Trafvenfelt, där Calill har varit en av de
drivande genom Konstföreningen. Jag kan
räkna upp fler saker när det gäller Calill och kultur men det får räcka så här långt.