Oves Blogg

Gamla Folkskolan

2011-10-13

Pressmeddelande

Kunskaps- och kulturcentrum

samt nya bostäder i bästa läget

Kunskaps- och kulturcentrum har under en period svävat runt mellan olika förslag till

placeringar i området runt Resecentrum och Strandparken i Askersund. Kommunens köp av

”Askersundsverken” för knappt ett år sedan gav projektet nya förutsättningar. Nu har

inriktningsbeslut fattats om placering av såväl Kunskaps- och kulturcentrum som mycket

attraktiva bostäder. Beslutet är fattat i total politisk enighet.

Kunskaps- och kulturcentrum på första parkett med större parkområde

Byggnaden placeras in som en del av strandparken, nära strandlinjen strax öster om resecentrum.

Mellan byggnaden och vattnet kommer det även fortsättningsvis att finnas en fri yta med

strandpromenad. Skisserna utgår från samma byggnad som tidigare var planerad längre norrut i området. Läget gör att såväl matsalen som biblioteket och konsertsalen/aulan får magnifik utsikt över vattnet.

Den del av Hagavägen som i dag går genom området försvinner och Sundsbrogatan förlängs som infart till hagaområdet. Den del av Sjöängsskolans tomt som ligger söder om Sundsbrogatans förlängning tas i anspråk som park. I området planeras även idrottshall och i framtiden en simhall.

Totalt utökas på så vis parkområdet med cirka 5000 kvadratmeter trots att Kunskaps- och

kulturcentrum byggs på mark som i dag är park.

Mycket attraktiva lägenheter i en komplett rutnätsstad

Vid första anblicken tedde det sig naturligt att bygga Kunskaps- och kulturcentrum i kvarteret

Verkstaden, ”Askersundsverken”. Efter arkitekternas studier av framför allt höjdförhållanden och trafiksituation har det dock visat sig att en så pass stor byggnad inte blir funktionell på denna plats.

Bostäder kan dock byggas i mindre volymer, vilket gör det lättare att parera höjdskillnader och till och med dra nytta av dem. Därför kommer marken att planläggas för bostäder i enlighet med det tidigare

presenterade stadslivsmanifestet, möjligen kombinerat med annan verksamhet som passar in i området. Rutnätsstaden läks ihop och byggs färdig då Sjötullsgatan nu kan fortsätta ner till vattnet.

Nu vidtar arbetet med detaljplanering av områdena och när planerna är klara, så startar byggnationen.

Detta brådskar, då elever och personal på Sjöängsskolan har mycket dåliga lokaler i dag.

Per Eriksson (S), kommunstyrelsens ordförande:

– Det känns mycket bra att vi har fattat detta viktiga beslut i total politisk enighet. Kunskaps- och kulturcentrum är en stor satsning som är till nytta för hela vår kommun. Den plats vi har valt är en av de finaste i vår stad. Där vill vi att alla grupper av våra invånare skall träffas och dit vill vi bjuda in våra besökare. Dessutom kan vi utöka Strandparken och erbjuda fina lägen för bostäder.

Kommentarer

Per Eriksson (S), kommunstyrelsens ordförande.

Skiss på nysatsningen

————————————————-

Nya skolbyggnader är en fråga som inte varit lättlöst genom åren i Askersund. Nu verkar dock en lösning vara på gång när det gäller Sjöängsskolan. Men när Sjöängsskolan skulle byggas gick det många turer. Askersunds stad tvingades att köpa Kroniska sjukhemmet (skolkontoret) för att komma åt tomten och bygga en enhetsskola. Det var hårda förhandlingar mellan dåvarande ordföranden i stadsfullmäktige Filip Nylund och landstinget.

Man kom dock fram till att ett Kronikerhem skulle uppföras i direkt anslutning till sjukstugan. Om inte annat för att hålla kostnaderna nere och reducera personal. Känns tongångarna igen? Man sparade även på den tiden. Ordet Kronikerhem har försvunnit och ersatts i Askersund med olika avdelningar med andra namn för de som har kroniska sjukdomar.

Gamla Folkskolan ska byggas. Nu kommer Sundsbrogatan ut mot Haga att öppnas igen

Nylund ville använda det gammal Kronikerhemmet till en provisorisk skola till at börja med. Vet inte om det blev så? Socialdemokraten Nylund var också motståndare till en fullständig centralisering av skolorna. Åtminstone inte vad gällde lågstadiet. Nylund framhöll i tidningsartiklar att det måste fram fyra nya lärosalar med det snaraste. En fråga var också om Samrealskolan på Norra Bergen skulle behållas för undervisning. Året var 1955. Sjöängsskolan började sedan att byggas i början på 60-talet så det tog några år även den gången.

Bild från 1962 då Sjöängsskolan började byggas

Tomten vid Askersundsverken kommer att förändras med det nya förslaget.

PS! Kommentera gärna . Det skulle vara intressant.

Folkskolan i Askersund användes som vandrarhem i många år. Där ligger Sjöängsskolan i dag.

Kyrkskolan har också använts till vandrarhem.

Sameralskolan har också fungerat som vandrarhem

Vandrarhem i centralorten Askersund var ett måste en gång i tiden. Men inte nu längre. Det finns vandrarhem i Harge, men inget inne själva stan. Lite synd tycker jag som kuskat runt och bott på vandrarhem lite här och var i Sverige. Ett trevligt sätt att bo och på den tiden mycket billigare än det billigaste hotellet. Vet inte hur det är nu för tiden, då jag blivit allt för obekväm för att bo på vandrarhem i dag.

Läser man gamla tidningsklipp så kan man följa kampen att få till ett vandrarhem inne i Askersund. Det var viktigt. Ibland var det inte så lätt att hitta passande lokaler, men det lyckades. Vandrarhemmet fanns i gamla Folkskolan (där Sjöängsskolan finns i dag) , i Marieborg (där hotellet ligger i dag), Samrealskolan (Norra Bergen) och i Lindbogården. I det senare fallet var det mycket bökigt att få till det. Ansvariga för turismen fick varje vår montera upp lösa väggar i det gamla klassrummen, för att sedan plocka ner väggarna när hösten kom.

Med tanke på alla tomma skollokaler under sommarmånaderna borde det inte vara helt omöjligt att få till ett vandrarhem om det skulle vara så. Men jag vet inte vilket intresse som finns för ett sådant boende bland de styrande i dag. Kanske vandrarhemmen tillhör en förgången tid…

I mitten på 50-talet så renoverades skolorna och det gick det inte att ha vandrarhem där. Ett alternativ var då att använda några flyglar ute vid Stjernsunds slott. Det hela rann dock ut i sanden. Golven i flyglarna var vi den tiden svårt anfrätta av svamp och måste läggas om. Det skulle kosta runt 150 000 kronor och frågan var då vem som skulle betala. Turistföreningen som drev vandrarhemmet ihop med kommunen, var inte villiga att ställa upp med så mycket pengar.

Annons från 1939

En gång i tiden fanns också ett Turisthem i Askersund, söder ut vid Storgatan , där också svenska turistföreningen var inblandad. Föreningen rekommenderade folk att ta in hos Erna Guizetti, som drev turisthemmet. Hörde alltid att det var frökarna Guizetti som ansvarade för det hela. Men jag mins bara en av kvinnorna. Det var ett populärt ställe. Bland annat tog operasångaren Ivar Andrésen in där varje gång han kom till Askersund, för ett framträdande. Och då hade han ändå nära släkt i Askersund. Bara det.

Några gamla bilder från Storgatan där Turisthemmet låg. Huset finns kvar:

Innergården vid Turisthemmet

Som vanligt har Leif Linus hjälpt till med en del bilder.

PS! Kommentera gärna. Det kanske finns någon som vet mer om vandrarhem och turisthemmet.

50-talsbild med Ahnérska till vänster. Huset ska nu rivas om allt går enligt planerna.

År 1996 var Askersundsbostäder erbjudna att köpa Ingvar Ulvenheims hela lägenhetsbestånd i Askersund. Bostadsföretaget vill köpa, men politikerna sade nej. Askersundsbostäder skulle bli allt för dominerande i stan. Och det var fult. Istället fick Ingvar sälja till HSB.

Personligen var jag bekant med Ingvar från idrotten. Själv var han en duktig bandyspelare och ledare under många år. Han tyckte var sorgligt att inte Askersundsbostäder fick klartecken att köpa husen 1996. Bland annat var socialdemokraterna motståndare till köpet, trots att deras ledamöter i styrelsen var för ett köp. Minns att dåvarande ordförande Stig Hesse, s, var aktiv för ett köp, men han fick inte sitt parti med på tåget. Styrelsen blev helt enkelt överkörd. Vid den här tiden var heller inte moderaterna så förtjusta i bostadsbolaget innehav av allt för många fastigheter. Några menade att en del av beståndet skulle säljas ut till den privata markanden.

Ingvar Ulvenheim ville sälja sina hus till kommunen för 15 år sedan. Men då gick det inte. Ingvar här skrudad i IFK:s bandytröja. Han spelade bandy under många år.

15 år senare har Askersundsbostäders styrelse beslutat att ännu en gång försöka köpa Ingvar Ulvenheims hus med hyresrätter, som nu ägs av HSB. Bostadsföretaget vill köpa hyreshusen vid Stöökagatan, Hospitalsgatan och Drottning Kristinas väg. Den här gången lär väl köpte gå igenom i fullmäktige. Det är nya tjänstemän och nya till stor del nya politiker. Köpesumman ligger på 22,3 miljoner kronor. Ingvar finns inte kvar i livet längre, men han tyckte för 15 år sedan att det var viktigt med en lokal aktör med lite muskler. Han hade då att välja på Askersundsbostäder och HSB, ansåg han efter som det rörde sig om ett antal hyreshus.

”Kommunen kan ju inte bestämma sig, så det får bli HSB”, sa han till mej den gången.

I Askersund saknas lägenheter i dag och det är något som bostadsbolaget tänker rätta till med en storsatsning i kvarteret Rådhuset. Bolaget hoppas få fram 18 nya lägenheter centralt genom att köpa Ahnérska fastigheten i korsningen Stora Bergsgatan-Sundsbrogatan, samt kommunens fastighet ut mot torget och Sundsbrogatan. Ahnérska fastigheten kommer då att rivas för att ge plats för ett nytt hus. Det har funnits ett rivningsbeslut på Ahnérska sedan många år tillbaka. Och det skulle byggas nytt för länge sedan, men då saknades pengarna. Huset är enligt de som förstår sig på, i ett mycket dåligt skick.

50-talsbild. Övervåningen i bakgrunden ska byggas om till lägenheter. I dag finns ekonomiavdelningen där.

På övre planet på nybygget kommer det att bli lägenheter, och butiker i gatuplanet. Den gamla delen mot torget och Sundsbrogatan ska byggas om så att det blir lägenheter på övervåningen där ekonomiavdelningen sitter i dag. Bostadsbolaget flyttar i sin tur verksamheten till gamla Muntzing vid Drottning Kristinas väg och det kommer att ge plats för ett antal förvaltningar i servicehuset Linden. Bland annat socialförvaltningen. Turist-och evenemangsbyrån kommer att finnas kvar i sina nuvarande lokaler vid torget, medan Repro får lämna sina lokaler till förmån för externa hyresgäster. Vad det blir av Repro har jag inte klart för mej.

Ska det bli lägenheter i Rådhuskvarteret måste nog smeden på Rådhustaket lugna ner sig lite. Han kanske inte behöver slå varje timma? Eller också får man lägga emellan något ljudisolerande.

De nya lägenheterna i centrum kommer att bestå av tvåor, treor och en fyrarummare. Innan alla planer är helt i lås ska fullmäktige först godkänna det hela.

Det som blir kvar i Rådhuset när allt är genomfört är den politiska ledningen och tjänstemannaledningen tillsammans med servicefunktioner som IT, ekonomi, kansli och nämndadiminstration, samt personalkontor.

När jag började som journalist för ett antal år sedan arbetade man för att allt skulle vara samlat på ett ställe för allmänhetens bästa. Folk skulle inte behöva springa runt till olika platser. Men tiderna förändras och nya vindar blåser. Nya tjänstemän och politiker tänker annorlunda nu än vad man gjorde då. Ännu finns inte så mycket information om det jag skrivit. Det finns arbetsmaterial som inte kan lämnas ut ännu har jag fått besked om, men säkert räcker den information som jag har här på bloggen för att bilda sig en uppfattning.

Även inne i Rådhuset sker förändringar. Husets enda ” paradsal” , Rådsalen, med stadens moder Drottning Kristina på en väggtavla moderniseras och rustas med ny teknik. De gamla möblerna har burits ut och skranket med stadsvapnet framme vid podiet har lyfts bort. Vapnet har dock sparats och skruvats fast i väggen. Det ska också monteras in en hiss. Ansvariga menar att upprustningen och moderniseringen, sker med mycket varsamma händer. Många menar dock att det var onödigt att ge sig på just Rådsalen, med all dess historia. Men för den som tycker så är det redan kört som det brukar heta. Jobbet är redan i full gång.

Rådsalen innan förändringsarbetet börjat. Nu ska modern teknik in och det gamla ska ut. Men det ska ske med varsammahänder lovar de styrande. Många är dock kritiska till förändringen av Rådhusets enda ”paradsal”.

Lägger också in lite gamla bilder från platser där Askersundsbostäder ska köpa hyresrätter. Ulvenheims hus hade änu inte byggts.

Brand vid Sundsgatan -Stöökagatan 1938

Hopsitalsgatan 1958

Hospitalsgatan på 50-talet. Grabben på bilden är Kalle Tingö. På den tiden var det inte ofta personer fanns med på vykorten.

Hospitalsgatan med huset ”Kulan” i förgrunden. Bakom skymtar Edlunds.

Som vanligt har jag hämtat en del bilder från Leif Linus stora arkiv,

PS! Kommentera gärna . Det skulle vara intressant.

Den 24 augusti skrev jag i en blogg om politikerproblem att lägga ner skolor. Bland annat berättade jag om Läggesta skola och Stig Hagerud, vars pappa Hjalmar var lärare där under många år. Efter det har jag fått ett antal gamla bilder från skolan att lägga till. Det är dottern Gunilla som haft vänligheten att höra av sig med bilder. Kolla den som vill.

Askersund hänger med i utvecklingen. I månadsskiftet maj-juni nästa år får Askersund sin första rondell. Diskussionerna kring en rondell vid södra infarten till har snurrat runt i många år. Och efterlängtad. Kostanden för bygget går löst på cirka 8 miljoner kronor. Det heter förresten inte rondell längre utan cirkulationsplats. Vad det nu ska vara bra för..

Kommunen var dock tvingade att förskottera lite pengar till sin fattiga kusin Trafikverket för att bygget skulle snurra igång i år. Nuvarande korsningen tas och väg 205 (Laxåvägen) får en ny sträckning på cirka 200 meter . I anslutning till rondellen anläggs en gång-och cykelpassage på väg 50. Hur som helst måste alla cyklister korsa riksvägen med allt vad det innebär. Det ska tusan sända sina cyklande barn över vägen oavsett om det finns passage eller ej. Men det här var väl den billigaste och enklaste lösning.

Klipp från 1985

Några år efter den förbifarten till Askersund hade invigts 1983 klagade kommunen, polisen och privatpersoner , på den höga hastigheten förbi infarten till stan. Då var det 90 kilometer som gällde. Efter antal påstötningar om sänkt hastighet föll Vägförvaltningen till föga. Men det var under galgen. De gick med på att sänka hastigheten till 70 på prov under ett år. Det här var 1985. Fortfarande pågår tydligen provet. Det 70 kilometer som gäller än i dag.

Vägförvaltningen menade att en sänkning till 70 kilometer inte skulle ha någon större inverkan på trafiksäkerheten, men var ändå beredda att sänka hastigheten. Förvaltningen påpekade i ett yttrande att kommunen först borde sopa rent framför sin egen dörr innan man kom med krav. ”En mängd reklamskyltar samt diverse utsmyckningar i och omkring korsningen befrämjar inte trafiksäkerheten”, skrev Vägförvaltningen, lite syrligt i ett yttrande.

Men det har ändrats sig. I dag finns det till och med en grupp som tittar på utsmyckningen av den kommande rondellen. När förbifarten invigdes var det Vägförvaltningen som var ansvariga för trafiken. Nu är namnet Trafikverket.

Innan förbifarten byggdes var det många handlare som protesterade. De trodde att många skulle få klappa ihop sina verksamheter när inte trafiken skulle gå genom staden. Ingen skulle stanna. Nu blev det inte riktigt så. I dag är det många som klagar på att allt för tunga och stora bilar passerar genomfartsleden Sundsbrogatan.

Bild från början av 60-talet från södra infarten

Själv kan jag skryta med att ha tagit en stilla fika mitt ute på riksväg 50. Kanske är ensam om det? Nu är det inte så märkligt som det låter. Det var dagen innan den nya förbifarten öppnade. Tog en cykeltur på den nya sträckan för att testa . Det var fint väder och en kopp kaffe smakade fint mellan bostadsområdena Närlunda och Lustenrust. Nu för tiden brukar jag passera springande på en bro över vägen mellan de båda bostadsområdena. Och det går bra det också.

Så här mysigt såg det ut dagen före invigningen av den nya förbifarten 1983

PS! Kommentera gärna. Det skulle vara trevligt.

Lägg ner vårmarknaderna i Askersund, det finns inte längre underlag för att hålla två marknader. Så löd ett medborgarförslag vid senaste fullmäktige. Medborgarna hade skrivit en insändare och ”vunnit stor uppskattning bland bekanta och folk på stan”. Förslaget var brett förankrat.

Personlig har jag en helt motsatt uppfattning och jag har också mött väldigt många på stan. Som vill ha båda marknaderna kvar. Men det står envar att ha åsikter ock lämna in medborgarförslag. Det är demokrati.

Lions kommer att ansvara för marknader något år framöver. Går det bra blir det en fortsättning.Och det är väl helt i sin ordning om någon lokal förening tar på sig uppdraget. Marknaderna i Askersund godkände Gustav Vasa redan 1550. Enligt medborgarförslaget så är det inte klart om den första höstmarkanden hölls just det året. Har själv varit med på cirklar där det fanns dokument att det till och med hållits tre marknader om året en gång i tiden. Och det är klart att det går att få fram fakta om hur det var. ”Vårmarknaden i dess nuvarande form tillkom först på 50-talet”, skriver medborgaren. Det är fel. Gamla tidningslägg visar annat.

Enligt förslaget är det inte ekonomiskt försvarbart att hålla två marknader. Underlaget har minskat. Ett av skälen till det är att platser försvunnit av olika skäl. Som de på Stapelängen. Och sedan handlar inte allt om pengar tycker jag. Det finns andra värden. Marknaderna lockar folk till stan. Det är kultur till skillnad från många andra marknader. Förmodligen är de olika näringsställena välbesökta. Fika och mat hör till ett marknadsbesök för många. Och ansvariga för kommunen har sagt flera gånger att det är viktig med många olika arrangemang för att locka folk till stan.

Det är inte så hemskt många år sedan marknaderna gav ett ekonomiskt överskott. Då var det någon person på kommunen som skötte det hela. När de här personerna försvann, hann inte förvaltningarna med marknaderna längre. Några externa har varit inne och ordnat marknaderna med blandad resultat. Därför är det bra att lokalföreningen av Lions tar hand om det hela. Två gånger om året. Kultur-och fritidsnämnden har nu satt upp ett antal viktiga punkter hur det vill ha marknaderna. Det tycker jag är bra.

Kreatursmarknad i Oxgropen i början på 1900-talet

Självklart för mej är att behålla båda marknaderna och göra förbättringar om det skulle behövas. Men det ordnar säkert Lions. Som sagt marknaderna i Askersund är kultur och bör bevaras. Förstår inte vitsen med att plocka bort ett arrangemang som bjuder på lite folkfest. Men som tur är finns det demokrati som gör att alla får tycka och tänka, samt lämna in medborgarförslag.

Beslutet i fullmäktige blev att förslaget skulle lämnas vidare till kultur-och fritidsnämnden för utredning.

Som vanligt har Leif Linus hjälpt till med bilder

PS! Kommentera gärna. Det skulle vara intressant

Gamla Kraftbolaget

Gamla Kraftbolaget med klaphuset till vänster. Bild från Leif Linus arkiv

Här fanns en gång Kraftbolagets hus.

I mitten på 80-talet föll gamla kåkar i Askersund på löpande band. Gamla byggnader föll som furor för de glupska grävmaskinskäftarna. Nu var det inte så farligt som det låter. Det rörde sig mest om gamla fallfärdiga byggnader som störde stadsbilden. Men något hus kanske ha gått att rusta. Som gamla Kraftbolaget vid Sundsängen. Med dagens syn på gamla hus, tror jag inte det varit möjligt att riva allt som gjordes vid den här tiden. Då skulle det gamla bort för att ge plats för nysatsningar. Får se vad som händer med gamla Askersundsverken….

Bandykändisen Bertil ”Garvis” Gustavsson arbetade som kontorist åt Kraftbolaget i många år. Han tyckte det var synd att hans gamla arbetsplats skulle gå ett sådant dyster öde till mötes.

”Läget var ju underbart. Förr i tiden var huset och trädgården med alla fruktträd mycket välskött. Övermontören bodde på övervåningen. Det var en trevlig arbetsplats där folk kom in och betalade sin elräkningar.. På den tiden var folk noga med at få et ”riktigt” kvitto.. Kraftbolagets gamla förrådsbyggnader norr om huset revs tidigare”, har ”Garvis” berätat för mej.

Det var full trafik av människor som kom och gick till området runt gamla Kraftbolaget. Det kommunala klapphuset låg alldeles intill. Innan tvättmaskinerna gjorde sitt intåg i det svenska folkhemmet, var många hänvisade till klapphuset på Sundsängen. Fortfarande finns det spår efter klapphuset. Ledstängerna at hänga tvätten på finns kvar. I dag har båtfolket tagit över området.

I februari 1986 påbörjades rivningen av ”Viktorinska fastigheten” , som låg utmed Drottning Kristinas väg , mitt emot Sjöängsskolan. Rivningen blev ett vardagsnöje för många askersundare. Massor av skolungdom följde också rivningen från skolgården. I dag finns där ett av Askersundsbostäders hyreshus. En lyckad rivning om man får säga så. Dagab vill köpa tomten för att etablera en butik där, men det sa politikerna nej till. Motivet till den negativa inställningen var att det fanns nog med dagligvarubutiker i Askersund. Ett sådan nej skulle förmodligen aldrig gått igenom dag. Men trycket från handlarna på politikerna var stort. De ville inte ha någon konkurrens i centra staden.

Wiktorinska fastigheten

Så här blev det efter rivningen. Hyreshus och Elimkyrkan i bakgrunden

Samma år revs Lantmännens gamla magasin i hamnområdet. Den gamla magsinbyggnaden hade blivit ett stort härligt tillhåll för tjocka feta råttor som mumsade på rester av säd. I dag finns där ett privat hyreshus, men innan det blev klart fanns det många förslag på hur tomten skulle användas. Ett var att bygga ett antal Sjöbodar till. Det mest radikala var ett Folkets hus med badhus. Det fanns ritningar och kostnadsförslag framme. Kostnaderna för bygget var beräknat till mellan 20 och 30 miljoner. Redan från början stötte projektet på patrull från politikerhåll. Bara namnet Folkets hus avskräckte. Medborgarhus var ett bättre namn ansåg en del politiker. Något parti menade att et badhus skulle vara kommunalägt och ligga intill Närlundahallen. Resultatet av det hela blev ett fint hyreshus. Och Askersund saknar fortfarande ett badhus….

Lantmännen i hamnområdet

Ritning på Folkets hus med badhus i hamnområdet. Bygget blev aldrig av. Politikerna var inte med på tåget.

Så här blev det

Parkeringar var en annan fråga som diskuterades flitigt. Frågan är fortfarande aktuell. Det blir aldrig nog med parkeringar, eftersom nästa alla har en egen bil i dag. Hetast var diskussionen om parkeringen som finns i hörnet Lilla Bergsgatan-Norströmsgatan. I dag är det en öppen parkering, men en del ville göra ett parkeringsdäck där. Politikerna som satt i majoritet den gången tyckte att ett parkeringsdäck i Askersund var att ta till i överkant. Andra menade att de styrande var helt insnöade. Ett snyggt parkeringsdäck var ändå en framtidssatsning som skulle lösa bristen på parkeringsplatser söder ut i staden. Men det blev inget däck som alla kan konstatera i dag. Rätt eller fel?

Parkeringen i hörnet Lilla Bergsgatan-Norströmsgatan vill en del göra som ett parkeringsdäck. Men så blev det inte.

När jag ändå är inne på parkeringsproblem så var polisen i Askersund mycket oroade över situationen redan på i mitten på 50-talet då det inte fanns så gott om bilar. Det hängde ihop med att IFK Askersunds bandylag hade gått upp i allsvenskan. Den ordinarie parkeringsplatsen vid gamla IP skulle bli som en droppe i havet. Särskilt då Örebro SK kom på besök. Till slut fick IFK till en lösning genom att låna lediga tomter i närheten av idrottsplatsen.

Parkeringsfrågan vd gamla IP var et stort problen på 50-talet när bandylaget låg i allsvenskan. Bilden är från 1957.

PS! Kommentera gärna. Det kanske finns någon som har något att tilläga.