För någon vecka sedan var jag på Workshop i
Sjöängen. Det handlade om vad området efter gamla Sjöängsskolan i Askersund skulle
användas till. Jag har aldrig varit på ett sådant möte trots mina många år som
journalist. Det kanske fanns liknande sammankomster när jag jobbade som journalist
men då med ett annat namn. Vet inte riktigt? Jag var i alla fall inte där.
Jag var lite nyfiken på hur Workshop fungerade i
verkligheten. Jo, jag har läst om sådana möten. Kanske det bland annat skulle bjudas
på kaffe och bullar? Men jag hade fel.
Det fanns inte en bulle så långt ögat nådde.
En mycket aktiv och talför man från ett företag i
Stockholm ledde mötet. Han for runt som en skottspole och delade in folk i
olika arbetsgrupper. För mej verkade gästen från Stockholm stressad. Är det något som jag är allergisk emot är det
grupparbeten som sedan ska redovisas av någon som inte vill .
Jag har bara varit med om ett riktigt trevligt och givande
grupparbete och det var på den tidning där jag jobbade. Hamnade i samma grupp
som kände redaktören Carl Hammarèn. Han blev känd som en av landsortens
förnämsta kritiker och kåsörer. Det var bara vi två i gruppen. Tror att vi blev
över på något vis när indelningen gjordes. Ingen av oss var för grupparbete. Vi
pratade om lite av varje. När redovisningen skulle göras var vi inte riktigt
klara över ämnet. Inte mycket att skryta med, men Carl räddade det hela. Han
gjorde en mycket givande redovisning långt ifrån det aktuella ämnet.
Workshopen i Sjöängen
fortsatte med att deltagarna fick lägga ut legobitar för att markera var
eventuella hus skall placeras. Själv har jag inte sysslat med lego sedan
grabben var liten så det var en liten överraskning. Det blev en del heta diskussioner
om vad området ska användas till. Den aktive mannen från Stockholm provocerade
fram debatt om området ska användas till skolgård eller bostadsbyggande. Helt
meningslöst. Sådant slutar bara på ett sätt. Alla håller på sitt. Tror det är
bättre att bara lyssna in. Såg att debatten fortsatte senare på kvällen i
sociala medier med allt vad det innebär…
Någon kanske tycker
jag raljerar och inte är nog seriös om något så viktigt som medborgardialog där
ändå alla får säga sitt. Men så är det inte. Jag är full av respekt för
liknande möten inför en ny detaljplan. Säkert är det viktigt för många. Men
Workshop är inget för mej och det här är ändå en personlig krönika så jag kan
tycka. Och som sagt gruppindelningar och redovisningar blir jag svettig av. Och
lego är jag inte bra på längre.
Brand vid Sundsgatan i Askersund 1938. Bild från Leif Linus samling.