Den årliga Bokrean är årets höjdpunkt för mej. Och för många andra förstås. Tycker det är mycket trevligt att titta, bläddra och känna på alla böcker. Vackra och bra böcker är svårt att få nog av. Askersundarna kan ju också glädja sig åt att det finns en bokhandel i stan, trots hård konkurrens från näthandeln.
Böcker -böcker . Bild från biblioteket i Askersund
Vi hade ganska många böcker hemma när jag växte upp. Och det berodde på att farsan var ombud för FIB-böckerna där alla klassiska arbetarförfattare medverkade. Det kanske är som att svära i kyrkan men det var inga böcker som lockade mej. Det handlade om mycket om fattigdom och umbärande av olika slag och var mycket tunglästa. Jag behövde inte läsa om det. Kände till det ändå. Men jag förstår att historien måste berättas. Farsan var en usel bokförsäljare och det resulterade i att de flesta böcker blev kvar i hemma i bokhyllan. Memoarer, biografier, tidningen SE, Rekord-Magasinet, All-Sport, och idrottsböcker lockade mej mera. Då kunde jag drömma mej bort en stund från vardagen. Det sägs att de som gillar biografier inte har något eget liv, men jag tycker att jag har det.
På baksidan av Rekord-Magasinet fanns en lagbild. Lärde mej snabbt namnen på spelarna utantill sedan jag tjatat att på någon att läsa för mej. Det här var några år före skolåldern. Många trodde att jag kunde läsa redan då men så var det inte. Jag lärde mej utantill som en psalmvers. Minns fortfarande gamla landslag från 40-och 50-talet i huvudet. Tala om onödigt vetande. Brukar stämma av lite med kompisen Kenth. Han har ett mycket bredare minne än vad jag har. Kenth brukar ofta toppa tipspromenaderna när länet idrottssällskap har möten.
Lagbild på OS-laget i fotboll 1948. Det blev guld. På bilden saknas Knut Nordahl som var skadad.
Under många år sysslade jag med bokbinderi som hobby hos Bertil Sandèn i Åsbro. En mycket trevlig sysselsättning för den som tycker om böcker. Manuellt bokbinderi är ett tyvärr ett yrke som håller på att försvinna. Jag band bland annat in tidningarna Kalle Anka och Kamratposten åt ungarna till tjocka böcker i snygga band. Tror att folk blev imponerade när ungarna satt och läste tjocka böcker, därmed inget ont sagt om Kamratposten och Kalle Anka.
Så här i bokreatider skänker jag en tanke till alla duktiga författare. Det är ett tufft jobb. Det ska bli bra och böckerna ska förhoppningsvis få många läsare. Något som man aldrig vet i förväg. För några år sedan gjorde jag och fotograf Ullabritt Jonsson en bok om småstaden Askersund med bilder. Ett trevligt jobb men med press på att det ska bli bra. Det krävs också marknadsföring och reklam. Klart det går att göra som potatishandlare Tore i Svinnersta alltid gjorde i sina annonser. Hans budskap var: ”Inga garantier ”. Det fungerade när det gällde potatis, men tveksamt när det gäller böcker. Där måste det finnas garantier på baksidan av boken att den är läsvärd och intressant.
