Carl Isaac Fahlgrén
Har Askersund någon framtid? Det undrade en ledarskribent vid ett tillfälle . Inte den här veckan om någon tror det utan för mycket länge sedan. Närmare bestämt den första ledaren i det första numret av Askersunds-Tidning, i september 1857. Vem som skrivit ledaren framgår inte, men förmodligen var det grundaren av tidningen , Carl Isaac Fahlgrén. I sommar blir det en intressant utställning om Fahlgréns arbete både med Askersunds-Tidning och om hans kamp för sitt eget konstruerade blindskriftssystem. Det blir en utställning på biblioteket som kommer att intressera både askersundare och gästande besökare.
”Läsning för blinda ” kom ut 1866. En unik bok som tidningsmannen, författaren och askersundaren Fahlgrén skapade. Boken är donerad till biblioteket i Askersund.
Ledaren svarade själv på frågan om Askersunds framtid. Det blev ett JA under vissa förutsättningar. Enligt ledarskribenten var det nödvändigt med en järnvägsförbindelse mellan Askersund och Örebro, som skulle binda samman Hjälmaren, Mälaren med Vätterns dalgång. På det viset skulle det bli en naturlig förbindelse mellan Smålands och Närkes bergslagsorter, samt med de spannmålsproducerande landskapen Östergötland och Västergötland. Nu blev det ju inte så utan Askersund fick nöja sig med en smalspårig järnväg från Lerbäck. Men Askersund har ju ändå överlevt.
Ledarskribent skrev också om vilka framsteg Askersund hade gjort under några år i mitten på 1800-talet. Den första ångbåten som började sina turer till Askersund på hösten 1854. Ledaren berättade också att det skulle bli fyra ångbåtar i trafiken mellan Askersund och Göteborg. (Säkert vet vännen Anders Engdahl mer om båtarna). Från att ha varit den mest vanlottade städer när det gällde postgången, hade det blivit stora förändringar 1857. Olägenheten blev undanröjd genom en ny dubbel postgång på Rammundeboda (Laxå) . Post från och till Göteborg tog endas två dygn. Från Stockholm tog det fyra dagar och till Stockholm tre dagar. Och inte nog med det , Askersund hade också fåt telegrafförbindelse med det stora telegrafnätet som nådde ända ut i Europa. Allt det där betydde mycket för den industriella utvecklingen. Bron över Hammarssundet och vägbygget mellan Askersund och Lerbäck var andra stora framgångar för stadens utveckling. Ett önskemål var också förbättringar i hamnen.
Tidningshuset vid Stora Bergsgatan
Carl Isaac Fahlgrén levde mellan 1815 och 1878. Ofta har hans födelseår angives felaktigt till 1816. Det finns inte så mycket fakta om Fahlgréns liv i Askersund. Han kom till Askersund 1857 . Däremot finns det massor av information om det blindskriftssystem han konstruerade. Fahlgéns namn kommer för alltid att vara inskrivet i den svenska blindhistorien. Bibliotikare Sten Gustavsson, Stockholm, har gjort ett imponerande forskningsarbetet när det gäller Fahlgréns arbete med blindskriftsystemet. Stens essä om Fahlgrén kommer att finas med vid utställningen. I drygt 20 år kämpade Fahlgrén för att vinna erkännande för sitt system, som måste kostat honom stora pengar och mycket arbete.
Fahlgrén var född i Uppsala och hade skaffat sig stor erfarenhet och skicklighet som boktryckare när han kom till Askersund 1857. Carl Isaac var en elegant och snobbig då han som 40-åring dök upp i stan. Han var en man att räkna med. Han trivdes i den lilla staden, men om det berodde på den underbara naturen eller den kvinnliga fägringen må vara osagt. Enligt olika skrifter gjorde Askersunds sköna damer verklig good will för staden. Och den unge begåvade konstförvanten var charmig. Han uppträde och världsvant och en smula raljant. Det ledde också rakt in i stadens socitet.
Han slog sig ned i gården 152 (i hörnet Stöökagatan-Lilla Bergsgatan), där även gårdsägaren och målaren Jan Andersson med hustru Maria bosatte sig. Paret fick dottern Lovisa Mathilda och sonen Carl Johan. Sonen kom att bli Fahlgréns gudson. Samtliga inneboende på gården uppmärksammades också senare i Fahlgréns testamente.
Stöökagatan på 1880-talet. Rådhuset till höger.
Axel Fredrikssons bokbinderi inne på gården 152 Stöökagatan 17
Polis Fredö vid Stöökagatan 17
Den första tiden drevs Askersunds-Tidning och tryckeriet i någon slags bolagsform. 1857 blev Fahlgrén ensamägare till tryckeriet. Första numret av tidningen utkom den 19 september 1857. Hans yrkesskickighet gav genklang i fackkretsar. Långt senare tog han i sin tjänst en förhoppningsfull yngling, Emil Andersson, som även skulle bli hans efterträdare. Tryckeriet var enkelt och primitivt och illa rustad vid starten på Carlstenska gården vid Stöögagatan –Lilla Bergsgatan. Snart flyttade företaget till större lokaler vid Storgatan, där sedan Konsum uppförde sin affärsfastighet. I dag finns Åhlins där. Fahlgrén avled 1878 , nyligen fyllda 63 år. Det blev en ny ägare och namnet ändrades till Askersunds-Veckoblad, för att senare byta tillbaka till det gamla namnet, Askersunds-Tidning. Efter en kort tid övertog A-E Andersson tryckeri och tidning. Överlåtelsen ägde rum 1885. Då var Emil Andersson 23 år gammal. Tio år senare lät han bygga den röda tegelbyggnaden vid Hospitalsgatan som kom att bli en tidningscentral. Emil Anderson avled 1918. Sonen Joel tog då över faderns poster. Joel är mera känd med efternamnet Haugard.
Bibliotekschef Annika Restadh har tagit initiativet till utställningen om Carl Isaac Fahlgrén. Före bibliotikarien Sten Gustavsson har på uppdrag av Talboks-och punktskriftsbiblioteket donerat ett unikt bokverk av Fahlgrén till biblioteket i Askersund. Boken kommer naturligtvis att finnas med på utställningen. En förhoppning är också att Sten själv ska dyka upp i Askersund och berätta om sin forskning. Kanske vid någon av Föreläsningsföreningens sammankomster. Blindskriftsboken som nu finns på biblioteket har namnet ”Läsning för blinda” och är från 1866.
Alf Cederlind har forskat lite om Fahlgréns boende i Askersund och gård 152. Linus Larsson har också lite bilder från gården. Själv har jag bidragit med att skriva lite om bokdonationen på min blogg och letat efter lite fakta från Fahlgréns 20 år i Askersund. Det har skrivits om framstående män i Askersund, men inte mycket om mannen som en gång startade Askersunds-Tidning…
PS! Kommentera gärna. Det skulle vara trevligt
Det finns tre kommentarer från Carina Broman med samma innehåll. Det handlar om den mänsklig faktorn och datateknik. Har försökt radera två men det har inte fungerat. Har varit kontakt med One.com, som vill ha ett skriftligt intyg innan de kan hjälpa till trots att det är min egen blogg. Det blir för krångligt med intyg. Alla förstår nog ändå att det blivit något fel. Visste inte att det var så knepigt att få bort kommentarer. Kanske någon kan lösa problemet på ett enkelt sätt? Då är det bara att höra av sig till mej.
Trevligt att du hittade bloggen om Fahlgrén. Och att den gav dej något. Som en liten upplysning bara, så bor jag i det hus där Fahlgrén startade Askersunds-Tidning. Det var inte planerat utan en ren tillfällighet. Ove
Tack för info om Fahlgrén.
I min hand håller jag en imponerande bok som heter ”Handbok i boktryckerikonsten för unga sättare” tryckt 1853. Den är skriven av Carl I. Fahlgrén. En liten tunn bok som innehåller mycket kunskap om hur man ordnar med pappersarken och de lösa gjutna typerna för att få till en bok. Han har läst mycket litteratur och varit i Leipzig för att inhämta kunskap. Boken innehåller även en ordlista med facktermer på engelska, tyska och franska.
Tack för info om Fahlgrén.
I min hand håller jag en imponerande bok som heter ”Handbok i boktryckerikonsten för unga sättare” tryckt 1853. Den är skriven av Carl I. Fahlgrén. En liten tunn bok som innehåller mycket kunskap om hur man ordnar med pappersarken och de lösa gjutna typerna för att få till en bok. Han har läst mycket litteratur och varit i Leipzig för att inhämta kunskap. Boken innehåller även en ordlista med facktermer på engelska, tyska och franska.
Tack för info om Fahlgrén.
I min hand håller jag en imponerande bok som heter ”Handbok i boktryckerikonsten för unga sättare” tryckt 1853. Den är skriven av Carl I. Fahlgrén. En liten tunn bok som innehåller mycket kunskap om hur man ordnar med pappersarken och de lösa gjutna typerna för att få till en bok. Han har läst mycket litteratur och varit i Leipzig för att inhämta kunskap. Boken innehåller även en ordlista med facktermer på engelska, tyska och franska.
Roligt att du läser mina bloggar. Har lagt till några bilder sedan du läste om Fahlgrén.
Ove
Tank att sa manga intressanta manniskor funnits i Askersund och lever kvar tack vare dig. Har nog last nastan allt i din blog nu och tittar varje dag om det kommit nagot nytt!