Idrottsmän beskylls ofta för bortförklaringar vid
förluster och misslyckande. Och visst
har jag själv suttit i omklädningsrummen och klagat över dåliga domare, dåliga
isar, bedrövliga fotbollsplaner, regn, snö och kallt vatten i duscharna. Bara
för att nämna något. Grinigt värre. Men
efter någon halvtimma var vi ganska eniga om att vi var sämre än motståndarna.
I alla fall just den dagen.
Tiden från åren i IFK:s omklädningsrum. Efter en del försluter kunde det bli udda bortförklaringar.
Sedan jag slutade på tidningen brukar jag inte
skriva om politik i mina krönikor. Höll på med det i 30 år. Nu lyssnar jag bara
intresserat. Men i dag gör jag ett undantag.
Idrottsfolkets bortförklaringar är bara en bagatell
mot vad sekreterarna i de politiska partierna ägnar sig åt. När jag lyssnar på kommentarer
i tv sedan olika opinionsmätningar presenteras i media kommer jag ofta att tänka
på ”Bagdad-Bob”, utan andra jämförelser. Under invasionen i Irak stod han
kulregnet och förklarade sig som segrare. Helt bisarrt.
Har nästan aldrig hört någon partisekreterare att
nedgången beror på dåliga förslag som inte folk tycker om. Bortförklaringarna
brukar låta som parodier . Standarduttrycken är att ” vi har inte nått ut med
vårt budskap. Bara vi får ut budskapet blir det ändring”. Och så håller det på
istället för att säga som det är. Att väljarna inte gillar förslagen.
Intervjuvarnas slutfråga när det går dåligt siffror brukar vara ” hur länge kan
partiledaren sitta kvar”. Just där finns det likheter med idrotten och då
gäller det hur länge tränaren kan sitta kvar när det går dåligt.
För någon vecka sedan var jag på fullmäktige i
Askersund. Frågan om ett nytt äldreboende debatterades i två timmar och slutade
med återremiss. Alla ville ha ett äldreboende men på olika sätt. Många som var
uppe i talarstolen menade att det naturligtvis skulle vara bäst med en mycket
bred överenskommelse eftersom det gällde ett sådant storbygge. Det handlade
mycket om pengar. En bred lösning i äldrefrågan i Askersund skulle bli väldigt
knepig efter att ha lyssnat på debatten. Alla höll på sitt. Röstning får väl
avgöra vad jag kan förstå. Då får alla visa upp sina kort och demokratin blir
den stora vinnaren. En del kommer att bli glada och en del ledsna. Huvudsaken
är väl ändå att de flesta väljare blir glada.
Politik kan vara svårt, men skulle kunna vara lätt.
Mötte en person som inte tyckte om det ständiga tjatet om kärnkraftens vara
eller inte vara. Vi har ju el, räcker inte det undrade personen. Så kan man ju
också se på det hela. Lätt och smidigt.
