Kommentarer på: Vättersnipor

Av: Ove

Ove — Thu, 04 Nov 2010 07:35:49 +0000

Varvet finns inte kvar längre, men jag känner folk som har jobbat där. Min E-post är:ove.d@telia.com.
Hälsningar Ove

Av: Johan

Johan — Wed, 03 Nov 2010 18:03:07 +0000

Hej!Min båt är byggd hos Lundfeldt 1963 och jag letar efter mer info om varvet. Är det så att det finns kvar idag? Vet du någonstans man kan hitta mer information?
MvhJohan

Av: Anders Engdahl

Anders Engdahl — Tue, 22 Dec 2009 14:47:11 +0000

Hej på er.

Vättersnipor och byggandet av dessa är något som håller på att glömmas bort.
Men än finns det bevisligen folk som tycker det är intressant. Ordnade med ett besök i Lundfeldts/Öhlins Båtbyggeri i höstas. En del hade inbjudits men många hade hört det på ryktes vägen. Glädjande nog det dök upp ca ett 20 tal intresserade. Varvet är i stort sett orört sedan Gunnar Öhlin lade ner verktygen för sista gången. Och ljudet av hammarslag som nitade kopparnitar tystnade.
Skulle vara kul att kunna sammanställa en någorlunda komplett lista över flytetyg som producerats under Lundfeldt /Öhlin eran. Och hur många som finns kvar av dessa.
Likaså vore det kul att med en lista över ”Båtafransare”. Gunnar var ju den siste båtbyggaren och 3:e generation båtbyggare han ärvde sitt yrke av sin far. Som hette Frans Johansson (är väl därifrån Båtafrans kommer) och lärde sig yrket av sin far. Den förste i båtbyggaren i släkten Joshua Carlsson gick i lära hos en båtbyggare, okänt vilken men släkten ska komma från Tiveden sägs det.
Jag äger en av Gunnars skapelser som fortfarande är brukbar, varför det skulle vara kul ifall det finns bilder och fler historier från ”Båtafransvarvet”.

Mvh

Anders

Av: Ove

Ove — Sat, 12 Dec 2009 10:00:05 +0000

Hej Tommy!
En trevlig berättelse. Jag kände inte Gunnar personligt. Men när jag jobbade på Askersunds bryggeri på sommarloven lämnade vi några pilsner till honom varje vecka. Han tyckte om ölet från Askersund. Men din pappa kände jag väl. Vi har jobbat ihop och talat om det mesta. En mycket trevlig man, som sin son.
Ove

Av: Tommy Callmyr

Tommy Callmyr — Sat, 12 Dec 2009 08:47:17 +0000

Hej Ove!
Tack för en underbar blogg. Under fem sommarlov arbetade jag i Båta-Frans båtbyggeri. Båta-Frans riktiga namn i prästböckerna var Gunnar Johansson. Gunnar var en person med otroligt starka nypor. Gunnars händer var som skruvtvingar. Jag var 14 år när jag började sommarjobba i båtbyggeriet. Det var en annan profil ”Fibben” i Hammar som fixade sommarjobbet till mig. När jag och min far besökte Gunnar första gången så var hans första kommentar. – Nja han är lite väl klen, men visst skall han få prova på. En annan rolig sak kom ur Gunnars mun när jag varit i båtbyggeriet några veckor så frågade han vad jag skulle bli när jag blev stor. Mitt svar blev ingengör. Med glimten i ögat kom Gunnars svar. -Nja då pöjk skall jag lära dig hur man håller i sopkvasten. Gunnar var en av de första utanför familjen som grattade mig när jag var färdig ingengör 1974. Denna man hade ett mycket stort yrkeskunnande vilket jag tyvärr inte lyckades lära mig så mycket av. Gunnars tilltro till träbåtens framtid var nästan noll. – Dä blir bra plastbåtar om 25 år. Tänk vad fel han hade, denna stora man med de hårda nyporn. Personligen tror jag att mitt liv blivit lika lyckligt som båtbyggare, om jag nu lyckats lära mig detta svåra hantverk.
Mvh. Tommy Callmyr